Befogad oro över stigande långtidsarbetslöshet

165 000 personer hade i juli varit utan arbete i över tolv månader enligt Arbetsförmedlingen. Det är ökning med hela 16 procent jämfört med samma månad förgående år. Myndigheten varnar nu för att fler riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet. Ser man på utvecklingen efter finanskrisen finns det fog för oron.

Coronakrisens konsekvenser för arbetsmarknaden visade sig tydligt redan i mars då antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen steg påtagligt. Från februari till juni ökade antalet arbetslösa från 377 000 till drygt 478 000. En tredjedel av dem, nära 165 000, hade redan sökt arbete i 12 månader eller mer.

Liknande utveckling i tidigare kris

Senast arbetsmarknaden stod inför någonting liknande var under finanskrisen, vars spår vi fortfarande kan se på svensk arbetsmarknad. Antalet inskrivna arbetslösa började då, från september 2008, att ticka uppåt i allt snabbare takt. Ett år senare hade antalet arbetslösa stigit från 220 000 till över 380 000 personer. Samma månad ytterligare ett år senare, under 2010, var över 400 000 personer arbetssökande.

Än allvarligare var att även långtidsarbetslösheten steg kraftigt. Under perioden mer än fördubblades antalet personer som stått utan arbete i mer än 12 månader och översteg 140 000 mot slutet av 2010, upp från cirka 55 000 personer två år tidigare.

Till skillnad från det totala antalet inskrivna arbetslösa, som sedan 2013 visat på en sjunkande utveckling, bet sig antalet långtidsarbetslösa fast på en permanent högre nivå. Antalet har sedan dess legat kvar på i snitt cirka 140 000.

Snabbare ökning nu än då

Det är ännu lite tidigt att dra några tvärsäkra paralleller mellan dagens utveckling och finanskrisen. Vi vet ännu inte vad som väntar i höst och vad detta kommer innebära för arbetsmarknaden och de arbetssökande. Genom att ställa krisernas första månaderna bredvid varandra kan man dock konstatera att arbetslösheten hittills har ökat snabbare än under finanskrisen. Samma mönster kan ses även för antalet långtidsarbetslösa som i juli, fem månader in i coronakrisen, hade ökat med 16 procent jämfört med föregående år. Motsvarande siffra under finanskrisen, där januari utgjorde krisens femte månad, var knappt åtta procent.

 

Det kritiska i sammanhanget, oavsett vad som väntar framöver, är den långvariga arbetslöshetens tendens att bita sig fast på en högre nivå. Det är problematiskt inte bara för samhället utan också för de som nu står arbetslösa. Ju längre tid utanför arbetsmarknaden desto svårare verkar det onekligen vara att ta sig tillbaka. Att vi inte tidigare hittat en lösning som vänt utvecklingen ger naturligtvis skäl till oro. Skulle långtidsarbetslösheten bita sig fast på en ännu högre nivå efter den här krisen vore det mycket problematiskt.

 

Isabelle Galte Schermer isabelle.g.schermer@ekonomifakta.se