Studieresultat - gymnasiet

Omkring tre fjärdedelar av alla elever som börjar på ett yrkes- eller högskoleförberedande program på gymnasiet går ut med en godkänd gymnasieexamen. 23 procent av eleverna slutför inte sina studier eller går ut med ofullständiga betyg.

Dagens betyg sätts utifrån en sexgradig betygsskala från A till F, där A är det högsta möjliga betyget och F är underkänt. Betyget F delas ut till elever som har varit närvarande men inte uppnått de mål- och kunskapsrelaterade kriterierna för betyget E eller högre. En lärare kan också välja att inte sätta något betyg alls och kursen markeras då med ett streck. Detta händer när en elev inte har varit närvarande och läraren därför inte har tillräckligt med underlag för att sätta ett betyg. För att få en gymnasieexamen krävs att eleven har betyg i minst 2500 poäng, varav 2250 poäng godkänt, samt att eleven har godkänt i svenska, engelska, matematik och det avslutande gymnasiearbetet. Uppfyller eleven inte kraven för en examen ges istället ett studieintyg.

Alla gymnasieprogram är idag treåriga men vissa studier fördelas på fyra eller fem år. Sådana gymnasieprogram innefattar främst riksidrottsprogram men en förlängd studietid kan även bero på att eleven av olika anledningar byter program. Av de elever som sommaren 2017 haft fem år på sig att fullfölja sina gymnasiestudier, det vill säga de elever som påbörjade sina studier hösten 2012, var det drygt tre fjärdedelar som tog en gymnasieexamen. Omkring 15 procent slutförde inte sina studier och 9 procent gick ut gymnasiet utan fullständiga betyg. Det innebär att nära var fjärde elev avslutade sina gymnasiestudier utan en gymnasieexamen.

Av de elever som inte slutförde gymnasiestudierna gjorde en tredjedel av dem sitt studieavbrott under årskurs ett eller två. Andelen elever som avbryter sina studier i tidigt stadie har ökat något under de senaste tre decennierna. Andelen elever som avbryter sina studier i årskurs tre har dock ökat mer sedan 90-talets början. Då avbröt ungefär tre procent sina studier under gymnasietidens sista år, idag är andelen runt 10 procent.

För de elever som inte har tillräckligt med grundläggande kunskaper för att börja ett nationellt gymnasieprogram, ett yrkes- eller högskoleförberedande program, finns möjligheten att läsa upp sina kunskaper på ett så kallat introduktionsprogram. Ungefär hälften av de elever som påbörjar ett introduktionsprogram övergår senare till ett nationellt gymnasieprogram och har möjlighet att ta en gymnasieexamen. 2017 var det cirka 40 procent av eleverna som gick vidare från en introduktionsutbildning till ett nationellt program som tog en gymnasieexamen inom 5 år efter påbörjade studier.

Att elever väljer att avbryta sina studier eller går ut gymnasieskolan utan en godkänd examen är problematiskt både för den enskilda individen och ur en samhällsekonomisk synvinkel. Idag är det allt färre jobb som inte förutsätter grundläggande gymnasieutbildning och arbetslösheten är betydligt högre hos personer med enbart förgymnasiala kunskaper. Läs mer om enkla jobb och arbetslöshet efter utbildningsnivå här.

 

Betygsättning före 2011 års skollag

Dagens betygsskala (A-F) infördes med den nya skollagen 2011. Till elever som påbörjade sina studier innan dess gavs betygen Mycket väl godkänt (MVG), Väl godkänt (VG), Godkänt (G) och Icke godkänt (IG)