Studieresultat - gymnasiet

Alla gymnasieprogram är idag treåriga men vissa studier fördelas på fyra eller fem år. Sådana gymnasieprogram innefattar främst riksidrottsprogram men en förlängd studietid kan även bero på att elever byter program eller tar ett studieuppehåll. Av de elever som sommaren 2022 haft fem år på sig att fullfölja sina gymnasiestudier, det vill säga de elever som påbörjade sina studier hösten 2017, var det nära 74 procent som tog en gymnasieexamen. Omkring 20 procent slutförde inte sina studier och nära 6 procent gick ut gymnasiet utan fullständiga betyg. Det innebär att drygt var fjärde elev avslutade sina gymnasiestudier utan en gymnasieexamen.

Av de elever som inte slutförde gymnasiestudierna gjorde knappt två tredjedelar sitt studieavbrott under årskurs ett eller två. Andelen elever som avbryter sina studier i ett tidigt stadie har ökat under de senaste tre decennierna. Andelen elever som avbryter sina studier i årskurs tre har också ökat sedan 90-talets början. Då avbröt ungefär tre procent sina studier under gymnasietidens sista år, idag är andelen runt 7 procent.

För de elever som inte har tillräckligt med grundläggande kunskaper för att börja ett nationellt gymnasieprogram, det vill säga ett yrkes- eller högskoleförberedande program, finns möjligheten att läsa upp sina kunskaper på ett så kallat introduktionsprogram. Knappt hälften av de elever som påbörjar ett introduktionsprogram övergår senare till ett nationellt gymnasieprogram och har möjlighet att ta en gymnasieexamen. 2022 var det 38 procent av eleverna som gått vidare från en introduktionsutbildning till ett nationellt program som tog en gymnasieexamen inom 5 år efter påbörjade studier.

För att få en gymnasieexamen krävs idag att eleven har betyg i minst 2500 poäng, varav 2250 poäng godkänt, samt att eleven har godkänt i svenska, engelska, matematik och det avslutande gymnasiearbetet. För en yrkesexamen krävs även att vissa programgemensamma kurser är godkända. Uppfyller eleven inte kraven för en examen ges istället ett studieintyg. Betygen sätts utifrån en sex-gradig betygsskala från A till F, där A är det högsta möjliga betyget och F är underkänt. Betyget F delas ut till elever som har varit närvarande men inte uppnått de mål- och kunskapsrelaterade kriterierna för betyget E eller högre. En lärare kan också välja att inte sätta något betyg alls och kursen markeras då med ett streck. Detta händer när en elev inte har varit närvarande och läraren därför inte har tillräckligt med underlag för att sätta ett betyg.

Att elever väljer att avbryta sina studier eller går ut gymnasieskolan utan en godkänd examen är problematiskt både för den enskilda individen och ur en samhällsekonomisk synvinkel. Idag är det allt färre jobb som inte förutsätter grundläggande gymnasieutbildning och arbetslösheten är betydligt högre hos personer med enbart förgymnasiala kunskaper. Läs mer om enkla jobb och arbetslöshet efter utbildningsnivå här.