#BackaSPOTIFY

Förra veckan skrev Spotifys grundare Daniel Ek och Martin Lorentzon ett öppet brev till Sveriges politiker. De menar att Sverige brister på tre punkter i företagsklimatet: bostäder, kompetensförsörjning och skatteregler och att dessa brister, leder till att lovande bolag flyttar utomlands eller säljs till utländska ägare. 

Att bostadsmarknaden i Sverige fungerar dåligt är ingen nyhet. Senaste rapporten från Boverket pekar på ett behov av att bygga 700 000 nya bostäder fram tills 2025. Inte heller kompetensförsörjningen är något nytt under solen. I den senaste undersökningen av företagsklimatet i Sveriges kommuner, där över 31 000 företagare har betygsatt en rad områden som påverkar hur det är att driva företag, fick kompetensförsörjning ett underkänt betyg i 6 av 10 kommuner. Däremot framkommer inte deras tredje punkt, personaloptioner, lika ofta i debatten. Att de lyfter just detta är dock inte speciellt överraskande, problematiken har länge varit känd, men förtjänar mer uppmärksamhet.

Hur fungerar optioner?

När ett företag ger sina anställda personaloptioner får de en möjlighet, en option, att köpa aktier i företaget vid ett senare tillfälle men till ett förutbestämt pris. Tanken är att de anställda ska vara med och utveckla bolaget så att värdet på aktierna stiger. När de sedan på inlösendagen får köpa loss aktierna till det tidigare satta priset kan de göra en rejäl vinst om aktierna under perioden stigit i värde.

Personaloptioner är ett incitamentssystem som har flera önskvärda egenskaper. För stora bolag kan optioner användas för att skapa en prestationsbaserad ersättning, ett slags bonusprogram. För bolag i tillväxtfasen kan optioner även fungera som ett sätt att konkurrera om kompetensen. Små bolag har sällan kapital nog att betala höga löner, men genom optionsprogram kan betalningen skjutas på framtiden vilket gör systemet till en typ av finansieringskälla.

Det finns tyvärr flera problem med att använda personaloptioner i Sverige. Dels beskattas optionerna vid inlösendagen, när optionshållaren köper aktierna. Dock är det vanligt att aktierna inte kan säljas direkt. Skatten kan alltså komma före intäkten. Här finns således risken att aktiernas värde faller mellan punkten för inlösen och försäljning. Dessutom beskattas personaloptioner som inkomst av tjänst, vilket gör att marginalskatten kan uppgå till 70 procent. En personaloption kan löpa över flera år och eftersom skattesystemet i Sverige är progressivt blir skatten snabbt väldigt hög.

Det är därför inte särskilt överraskande att personaloptioner blivit allt mindre populära i Sverige under de senaste åren. Bland noterade bolag utgjorde personaloptionerna 36 procent av incitamentsprogrammen år 2002. År 2015 var den siffran nere på 6 procent.

 

Flera ljusglimtar

 Nyligen lades den statliga utredningen om beskattning av incitamentsprogram fram. I den finns förslag till lagförändringar som förmodligen skulle öka attraktiviteten för vissa små företag – så kallade kvalificerade personaloptioner. Bland annat föreslås att skattenivån sänks och beskattningen senareläggs. Dessa kvalificerade personaloptioner får dock endast användas i mindre bolag. Det finns flera restriktioner, däribland att företaget får ha max 50 anställda och omsätta max 80 miljoner kronor årligen när personaloptionerna utfärdas. Således goda nyheter för mindre bolag, men ett företag av Spotifys storlek gynnas inte av förändringarna. Här måste andra förbättringar av företagsklimatet till om de ska vilja stanna kvar och fortsätta expandera i Sverige. Tiden är knapp. Som Ek och Lorentzon själva konstaterar:

"Förresten, av de start-ups som vi började med att nämna, Spotify, Skype, King, Mojang och Klarna, är det nu bara två kvar som är fristående. De resterande har blivit sålda till stora amerikanska företag."