Forskarutbildade i Sverige

1,10 procent
2022

Det blir allt vanligare att ta en forskarexamen i Sverige. År 2022 hade cirka 1,1 procent av befolkningen äldre än 25 år genomgått en forskarutbildning. Det är mer än en fördubbling jämfört med nivåerna vid 90-talets början.

Den högsta examen man kan ta i Sverige är en doktorsexamen vilken man avlägger efter en forskarutbildning. Idag är det cirka 1,1 procent av befolkningen äldre än 25 år som har en doktorsexamen. Det motsvarar 89 518 personer.

Antalet personer med forskarutbildning har ökat för varje år sedan 1990. Den dåvarande regeringen hade som mål att dubbla antalet forskarexamina till år 2000. Under 90-talet expanderade också högskolesektorn, vilket ökade behovet av forskarutbildade. När expansionen avtog efter år 2000 ökade utbudet av personer med doktorsexamen på den ordinarie arbetsmarknaden.

2018 gjorde Högskoleverket en analys av etableringen av forskarutbildade, examinerade mellan 1998 och 2012, på den svenska arbetsmarknaden. Bland de doktorsexaminerade arbetade ungefär hälften av de etablerade i statlig sektor, vilket främst omfattar universitet och högskolor men också statlig förvaltning. Andelen var något högre bland kvinnor än bland män. Kvinnor jobbade även i kommunal sektor i högre grad medan det var vanligare att män arbetade inom näringslivet. Andelen anställda män i privat sektor var 39 procent jämfört med 25 procent bland kvinnorna.

 

Tidigare var en majoritet av de forskarutbildade i Sverige män, andelen uppgick till nära 80 procent i början av 90-talet. Sedan dess har andelen kvinnor ökat relativt kraftigt och idag är fördelningen betydligt jämnare.

Sysselsättningsgraden bland forskarutbildade är hög och gruppen fortsätter i hög utsträckning att jobba även efter ordinarie pensionsålder. I en av Högskoleverkets tidigare studier konstateras att hela 56 procent av de med doktorsexamen mellan 65-74 år hade arbetat under 2007.