Hur funkar den statliga inkomstskatten?

Marginalskatten visar hur hög skatten är på en löneökning. Eftersom Sveriges skattesystem är progressivt, vilket innebär att du betalar mer i skatt ju mer din inkomst stiger, så stiger marginalskatten när lönen ökar. Anledningen till att marginalskatten formas som en trappa är att våra inkomstskattelagar är utformade på så sätt att vissa inkomstnivåer utgör ett steg för när du ska betala en högre nivå av skatt. Ett exempel på detta är jobbeskatteavdraget som är en skattereduktion som gör att du betalar mindre i skatt. Vid en lön på cirka 35 000 kronor i månaden så upphör det här avdraget att öka vilket utgör ett trappsteg i figuren ovan.

Hur mycket tjänar staten på inkomstskatten?

Det största steget som tas i marginalskattetrappan är dock det som berör den statliga inkomstskatten. Vid en lön på cirka 52 000 kronor i månaden, eller cirka 614 000 kronor om året, så betalas 20 procent i statlig inkomstskatt. Eftersom antalet personer som tjänar 52 000 kronor eller mer i månaden är betydligt färre än de som befinner sig under samma gräns så utgör dock skatteintäkterna till följd av inkomstskatten en relativt liten andel av de totala skatteintäkterna. Under 2021 uppgick de till cirka 2,5 procent vilket är en minskning jämfört med för 15 år sedan. Den kommunala inkomstskatten utgör i jämförelse en betydligt högre andel, cirka 35 procent under 2021 jämfört med 32 procent under 2006. Den kommunala inkomstskatten betalas nämligen av nära på samtliga löntagare som har förvärvsinkomst från arbete, pension eller a-kassa.

På grund av det som kallas för dynamiska effekter kan ibland ändringar i skatteregler som innebär att du som person betalar mindre skatt i månaden faktiskt innebära ökade skatteintäkter. Dynamiska effekter är faktorer som spelar in till följd av ett förändrat beteende. Exempelvis incitamenten att arbeta mer ökar om du i slutändan får mer pengar i plånboken. Ett exempel ur verkligheten som sker för personer som tjänar mellan 22 208-23 924 kronor per år är att de vid den här summan börjar betala skatt. Skatten de betalar är på mellan 1600-1700 kronor medan de upp till den här intjänade summan inte behövde betala något i skatt tack vare grundavdraget. Det innebär att de hade tjänat på att inte arbeta de extra timmarna som i slutändan innebar en årsinkomst inom intervallet 22 208-23 924 kronor.

Det här är ett ovanligt exempel ur skattesystemet men som visar på hur incitamenten att arbeta kan påverkas av den politiska styrningen. Eftersom just denna effekt uppträder i ett så pass lågt och smalt inkomstintervall är den dock av mindre praktisk betydelse. Större problem kan orsakas när marginalskatten blir ihållande hög, vilket alltså händer när den statliga inkomstskatten träder in. Den kan då inverka negativt på viljan att arbeta och utbilda sig för bättre karriärsmöjligheter och i sådana fall skulle staten faktiskt kunna tjäna på att sänka skattesatsen.