Yrkesprogram ger jobb snabbast

Elever från yrkesprogrammen är snabbast ut på arbetsmarknaden och har högst etableringsgrad både på fem och tio års sikt. Detta framkommer i siffror från Ekonomifaktas nya Gymnasiepejl.

Vissa elever kan börja ett kvalificerat jobb direkt efter sin gymnasieexamen medan andra behöver studera ytterligare ett par år innan man är redo för arbetslivet. Vägen ut på arbetsmarknaden kan skilja markant beroende på vilken inriktning man läser. Det kan man se i vår nya Gymnasiepejl där etableringsgrad och medianinkomster jämförs bland de som tidigare studerat olika gymnasieprogram runt om i Sverige.

Elever från yrkesprogrammen är snabbast

Här framkommer att fordonsprogrammet, energiprogrammet och byggprogrammet är inriktningarna med högst andel etablerade på arbetsmarknaden fem år efter examen. Nära 80 procent av eleverna som tog examen från dessa program år 2012 hade en säker ställning på arbetsmarknaden under år 2017. Det innebär att de var sysselsatta med en årsinkomst om minst 197 100 kronor, utan förekomst av arbetslöshet under året.

De högskoleförberedande programmen placerar sig längre ned på listan och har även lägre inkomster. Anledningen är att dessa inriktningar vanligtvis förutsätter ytterligare ett par års studier efter gymnasiet innan man är redo att börja jobba. Det påverkar både tid till etablering och när man kan börja höja sina inkomster med lön. Nära 60 procent av eleverna från det naturvetenskapliga programmet studerade på högskola fem år efter sin gymnasieexamen.

Etablering redan efter ett år

Följer man etableringsgraden år för år kan man se att de yrkesprogram som toppar listan fem år efter examen har en hög etablering redan efter ett år. Från energiprogrammet var 65 procent etablerade året efter examen liksom nära 60 procent av eleverna från bygg- och fordonsprogrammen.

Här kan man också se att det tar upp till tio år för elever på högskoleförberedande program att komma ikapp sina jämnåriga på yrkesprogrammen. Listan över etableringsgrad toppas dock fortfarande av yrkesprogrammen, där medianinkomsterna också är något högre.

Detta tyder inte bara på att många yrkesprogram förbereder sina elever väl för arbetslivet utan även att det tar lång tid för elever från högskoleförberedande program att färdigställa högre studier. I internationella jämförelser är svenskar sena med att ta högskoleexamen, vilket påverkar både livsinkomst och pension längre fram i livet. 

Mönstret på nationell nivå kan man även se i mer detaljerad statistik. I Gymnasiepejls tabeller kan man studera utfall för program från olika skolor. Yrkesutbildningar leder generellt till en snabbare etablering än högskoleförberedande program, även om regionala skillnader naturligtvis förekommer.

Ett genomtänkt val efter intresse

Det finns en mängd faktorer och aspekter att ta hänsyn till när man väljer program till gymnasiet. Att välja en inriktning som intresserar är antagligen en av de viktigaste parametrarna. Hur vägen ut på arbetsmarknaden ser ut borde även vara en väsentlig frågeställning.

För den som planerar ett snabbt inträdde på arbetsmarknaden verkar ett yrkesprogram onekligen vara ett fördelaktigt alternativ. Vill man hålla alla dörrar öppna utan att nödvändigtvis behöva studera vidare kan det till och med vara en väg med fler valmöjligheter. Det viktigaste oavsett inriktning är dock att avsluta gymnasiet med en examen.