Mer el behövs i framtiden

Svensk el är till 99 procent fossilfri, men så bra ser det inte ut i övriga Europa. Om Sverige ska klara klimatomställningen måste produktionen av el utökas kraftigt till 2050 enligt många bedömare. 

Efterfrågan på el kommer att öka

Elpriset har länge varit lågt och stabilt i Sverige. Vi har dessutom en mycket låg andel av elproduktionen som kommer från fossila bränslen, bara ca 1 procent jämfört med 30 procent för EU som helhet. Det har gjort Sverige till en attraktiv plats för industrier som kräver mycket el, vilket också bidrar till lägre utsläpp i världen som helhet eftersom vår produktion är relativt klimatvänlig.

Det senaste året har dock elpriserna skenat iväg, speciellt i södra delarna av landet, och de har dessutom börjat variera mycket. El har plötsligt blivit en märkbar kostnadspost för många hushåll. Samtidigt har världens länder i Parisavtalet enats om att försöka bromsa klimatförändringarna så att den globala uppvärmningen begränsas till 1,5 grader (jämfört med förindustriell nivå). Sverige har ett klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. En viktig del i att uppnå det är förstås att ställa om energisystemen från fossila bränslen till klimatneutrala. I framtiden kommer till exempel bilar att drivas av el istället för med bensin och diesel. För industrin innebär det att produktionen måste ställas om för att minska koldioxidutsläppen, vilket ofta innebär ett ökat behov av el. Sammantaget är det alltså rimligt att anta att efterfrågan på el kommer att fortsätta öka i framtiden. 

Elproduktionen måste öka för att vi ska klara klimatomställningen

En naturlig fråga blir då om utbudet också kan utökas i framtiden? I tabellen nedan visas scenarier om behovet av el 2050 från Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, Energiföretagen och Svenskt Näringsliv. I de fall det finns flera scenarion visas det högsta. Som framgår av tabellen kan elbehovet komma att fördubblas de närmaste decennierna.

TWh 2050Procent av dagens produktion
Energimyndigheten200142
Svenska kraftnät286203
Energiföretagen310220
Svenskt Näringsliv290193
Källa: Energimyndigheten "Scenarier över Sveriges energisystem 2018", Svenska Kraftnät "Långsiktig marknadsanalys 2021", Svenskt Näringsliv "Kraftsamling elförsörjning -scenarioanalys 290 TWh", Energiföretagen "Studie scenarioanalys elanvändning 2045"

Det är svårt att uppskatta behovet av el i framtiden eftersom det beror på hur den tekniska utvecklingen ser ut, hur mycket vi lyckas effektivisera elanvändningen och hur priserna utvecklas. Om efterfrågan stiger och utbudet inte hänger med blir priset förmodligen högre. Utvecklingen beror också på i vilken grad svenska företag lyckas med klimatomställningen så att industrin elektrifieras. Ifall de gör det kan de exportera klimatneutrala produkter. Eftersom svensk elproduktion kommer att vara helt förnybar innebär det ett större bidrag till att minska de totala utsläppen av växthusgaser globalt sett.

Det kommer att behövas många olika kraftslag i framtiden

Med tanke på att en stor andel av dagens elproduktion kommer från kärnkraft skulle det vara en mycket stor utmaning att både utöka produktionen så mycket som antas i de högsta scenarierna och samtidigt ersätta kärnkraften. Som framgår av diagrammet nedan har elproduktionen legat nära dagens nivåer i stort sett sedan kärnkraften byggdes ut på 1970-talet. 

Det troliga är att vi, precis som idag, kommer att behöva en mix av olika typer av produktion av el i framtiden. Nedan presenteras några fördelar och utmaningar med de olika alternativen.

  • I framtiden kommer vindkraften behöva fortsätta att byggas ut. Den tekniska utvecklingen har gjort det mer lönsamt med vindkraft och en allt större andel av elproduktionen kommer från vindkraft. I dagsläget produceras cirka 15 procent av elen med vindkraft. Problemet med vindkraft är att den varierar med årstiden och vädret. När elproduktionen är beroende av att det blåser kan det uppstå stora variationer i priset. Eftersom det blåser mycket vissa dagar kan det bli överskott på el, medan det blir underskott andra dagar.
  • Vattenkraften har en stabil produktion eftersom det går att lagra energi i dammar. Vattenkraften utgör stommen i svensk elproduktion, cirka 40 procent av elen produceras i dagsläget med vattenkraft. Problemet är att det inte kommer att gå att utöka produktionen med vattenkraft.
  • Kärnkraften är en viktig kontinuerlig baskraft, cirka 30 procent av elen produceras via kärnkraft idag. Den har dessutom fördelen att den kan spänningsreglera och dämpa effektpendlingar i systemet. Den är helt fossilfri men det bildas avfall som måste hanteras. Det finns ny teknik som skulle kunna bidra till att utöka kärnkraftens produktion i framtiden, till exempel så kallade SMR (”små modulära reaktorer”). Med dagens lagstiftning är det dock svårt att bygga ut kärnkraften. Enligt lagen får en ny reaktor bara ersätta en reaktor som varit i drift efter den 31 maj 2005 och som stängts av permanent, och på samma plats som den tidigare reaktorn.  
  • Möjligheterna till lagring, till exempel i form av vätgas, och flexibel användning borde kunna förbättras i framtiden. Till exempel borde elbilar kunna laddas på natten. Överskott av el kan lagras i form av vätgas för att användas senare. På så sätt motverkas variationen som uppstår av till exempel vindkraften. Problemet är att stora mängder energi försvinner i processen att omvandla el till gas och sedan tillbaka till el igen.
    • Solkraft kan bidra men inte ensamt utökas tillräckligt för att täcka behoven. Idag utgör solkraften en mycket lite andel av den totala elproduktionen. Under 2021 var produktionen 1,1 TWh, vilket innebär mindre än en procent av Sveriges totala elproduktion. Under vintern sjunker produktionen drastiskt när dagarna är kortare och solen lyser svagare. Det innebär att även en kraftig utbyggnad av solkraften skulle kräva en utbyggnad av annan elproduktion för att klara efterfrågan under vintern. Solkraften har flera miljömässiga fördelar jämfört med andra kraftslag, men Sveriges geografiska läge gör alltså solkraften mindre lämplig här.

Svenska kraftnät konstaterar att ”Vad som kommer att avgöra vilken produktion som sker är i slutändan kostnader, teknisk utveckling, politiska beslut och folklig opinion. Som två exempel på detta kan nämnas det kraftiga folkliga motstånd i Norge som bromsat utbyggnaden av landbaserad vindkraft och den tyska regeringens beslut att avveckla samtliga kärnkraftverk efter haveriet i japanska reaktorn Fukushima.” (länk)

Utöver att utöka produktionen behöver också överföringskapaciteten förbättras. Det svenska elnätet består av fyra olika elområden, mellan vilka det finns begränsade överföringsmöjligheter i dagsläget. Du kan läsa mer om det här.