Stark utbildningstrend bland kvinnor

Kvinnor utbildar sig allt mer och svarar för en allt större del av OECD:s samlade humankapital. Utbildningsgraden gick om männens redan 2005 och har sedan dess varit ökande.  I Sverige är bilden likartad och framförallt tydlig bland de som idag tar examen. I senaste jämförelsen togs nära sju av tio kandidatexamina ut av kvinnor.

En allt större del av det samlade humankapitalet inom OECD återfinns bland kvinnor. Redan 2005 gick utbildningsgraden bland kvinnor om männens och utvecklingen har sedan dess varit ökande. Under förra året hade fyra av tio kvinnor i OECD, 25-64 år, en eftergymnasial utbildning. Bland männen var motsvarande siffra knappt 34 procent.

Större skillnader bland yngre

Bilden är i princip den samma oavsett vilken åldersgrupp man studerar, men är särskilt tydlig i den yngre generationen. Kvinnornas utbildningsnivå drar ifrån männens och gapet mellan grupperna blir allt större. Under de senaste dryga tio åren har utbildningsgapet ökat från en procentenhet till över sex procentenheter. Bland den yngre generationen, 25-34 år, är gapet mellan eftergymnasialt utbildade kvinnor och män idag än större och uppgår till drygt 12 procentenheter.

Att kvinnor har högre utbildningsnivå än män gäller i stort sett för samtliga eftergymnasiala utbildningsnivåer, men är som tydligast på kandidatnivå. I Sverige är skillnaderna större än i OECD som helhet och även här är bilden tydligare i den yngre generationen. Omkring 29 procent av kvinnorna mellan 25-34 år har minst en kandidatexamen. Bland män i samma ålder är andelen knappt 17 procent.

Ser man endast till fördelningen bland senare års examinerade så togs sju av tio kandidatexamina ut av kvinnor år 2016. Det är den högsta andelen bland samtliga OECD-länder. På mastersnivå var motsvarande siffra nära sex av tio examina.

Stereotypa studieval fortfarande vanligt

Trots att kvinnor i betydligt högre grad väljer att studera vidare är fördelningen mellan ämnena man väljer fortfarande relativt uppdelade. Kvinnor och män tar fortfarande examen i branscher som traditionellt varit mans- respektive kvinnodominerade. Det finns dock vissa tendenser på att detta mönster sakta håller på att luckras upp vilket i så fall vore en mycket välkommen utveckling. Högre utbildningsgrad och ökad möjlighet till diversifiering ökar i regel inte bara tillväxten utan möjliggör även innovation och utveckling när personer väljer karriär efter intresse istället för normer.

En aktuell frågeställning är därför hur vi breddar studievalen, både för kvinnor och för män. Om trenden fortsätter i samma riktning framöver är kanske en än viktigare frågeställning, som redan nu är relevant, vad vi gör för att lyfta utbildningsgraden bland männen? Det är nämligen inte bara på eftergymnasialnivå som tjejer klarar sig generellt bättre, utan det gäller även i grundskolan och på gymnasial nivå.

Isabelle Galte Schermer isabelle.g.schermer@ekonomifakta.se