Varför höjer Riksbanken räntan?

Varför har vi hög inflation och lågkonjunktur?
När inflationen är hög är det normalt sett ett tecken på att ekonomin går bra. När arbetslösheten blir låg kan företagen få svårt att hitta personal och därför behöva erbjuda allt högre löner. För att kompensera för de högre lönekostnaderna måste de höja priserna, osv. Men inflationen kan också bli hög av andra anledningar och så är det i dagsläget.

Under 2021 var världsekonomin fortfarande starkt påverkad av corona-pandemin. Kinas hårda isoleringspolitik ledde till flaskhalsar i fraktkedjor så att det blev dyrare för företagen att frakta varor och i vissa fall var det brist på komponenter. När sedan Ryssland invaderade Ukraina steg priset på gas och olja. När priserna stiger på delkomponenter, frakt och olja -saker som används som insats i produktionen av andra varor- får det så småningom följdeffekter till andra priser.

Nu befinner vi oss i en situation där priset på många varugrupper stigit ovanligt mycket. Inte sedan 1990-talet har inflationen varit så här hög i Sverige. När priserna väl börjat stiga finns det en risk att folk vänjer sig vid stigande priser och börjar anpassa sitt beteende. Folk kan till exempel kräva högre löner för att kompensera sig för den höga inflationen. Företagen måste då i sin tur höja sina priser för att få råd med de högre lönekostnaderna, osv. Ekonomin blir då fast i en situation med ständigt hög inflation. Man brukar prata om att inflationen "biter sig fast".

För att se om det är på väg att hända kan man titta på inflationsförväntningarna som mäts i enkätundersökningar. Det är normalt att förväntningarna på inflationen i viss mån avspeglar hur hög inflationen är i dagsläget. Men om aktörerna i ekonomin börjar förvänta sig hög inflation även på flera års sikt finns det anledning att vara orolig.

När ekonomin historiskt har fastnat i en situation av ständigt hög inflation har det krävts en ganska djup lågkonjunktur för att bryta mönstret. Om konjunkturen blir tillräckligt svag med hög arbetslöshet finns det helt enkelt inte möjligheter att kräva höga löner.

Det är Riksbankens ansvar att se till att inflationen håller sig kring 2 procent. Just nu är det förstås omöjligt för Riksbanken att göra något åt att priserna redan har stigit. Men de kan motverka framtida inflation genom att höja räntan nu så att ekonomin bromsar in. Via räntehöjningar minskar risken att inflationsförväntningarna börjar stiga så att inflationen inte ”biter sig fast”. Det innebär att Sverige kommer att få leva med en situation där både räntor och priser stiger samtidigt under en period. Men samtidigt innebär det att vi kanske kan undvika en ännu större inbromsning, med en rejäl lågkonjunktur, framöver.

Riksbanken höjer alltså räntan nu för att uppnå en ”mjuklandning”. Förhoppningen är förstås att det ska hjälpa till att få ner inflationen fort så att räntorna kanske även kan sänkas senare. Men framförallt är det viktigt för Riksbanken att förtroendet för inflationsmålet ligger fast.