Extratjänster - en dyr affär

Enligt en ny prognos från Arbetsförmedlingen förväntas utgifterna för subventionerade anställningar öka markant under de kommande fyra åren och det är framför allt arbetsmarknadsstödet Extratjänster som expanderar. Fram till 2021 förväntas Extratjänsterna kosta skattebetalarna omkring 30 miljarder kronor.

Inför kommande mandatperiod planerar regeringen att satsa extra mycket på arbetsmarknadspolitiken. På sätt och vis kan detta tyckas lite bakvänt eftersom konjunkturen än så länge är stark, men bakgrunden är förstås att arbetslösheten ökar bland personer som står långt från arbetsmarknaden trots det goda läget i ekonomin.

En dubblering på fyra år

Ser man till budgetutrymmet som sätts av står det klart att det handlar om stora satsningar. Inom fyra år bedömer Arbetsförmedlingen att utgifterna för subventionerade anställningar nära nog dubbleras. Från dagens nivå på omkring 9,6 miljarder kronor ska budgeten öka kontinuerligt och 2021 planeras hela 17 miljarder. En stor del av de utökade utgifterna planeras gå till regeringens satsning på jobb inom bland annat välfärd och kommun, de så kallade Extratjänsterna.

Extratjänsterna är en av flera subventionerade anställningsstöd i Sverige idag och lanserades 2015 speciellt riktad mot offentlig sektor och senare även ideell sektor. Satsningen fick en trög start och så sent som förra året utgjorde arbetsmarknadsstödet knappt en tiondel av samtliga anställningsstöd sett till antal deltagare.

De senaste månaderna har antalet deltagare dock ökat och kommande år bedöms Extratjänsterna utgöra en betydligt större del av arbetsmarknadsstöden. Detta syns inte enbart i antalet deltagare, som kan komma att fyrdubblas under kommande år, utan framförallt på kostnaden för programmet. Fram till 2021 förväntas kostnaden för Extratjänsterna öka och utgöra över hälften av Arbetsförmedlingens utgifter för subventionerade anställningsstöd, exklusive lönebidrag. Ser man till hela mandatperioden beräknas Extratjänsterna kosta skattebetalarna omkring 30 miljarder kronor.

100 procent och lite till

Att satsningen är dyr och kommer att kosta mycket är inte förvånande när man ser till dess utformning. Verksamheter inom offentlig och ideell sektor ska kunna få tjänster som går till långtidsarbetslösa eller nyanlända subventionerade med 100 procent av lönekostnaderna. Utöver ersättning för lön och arbetsgivaravgift ges även ett handledarstöd till de arbetsgivare som anställer via en extratjänst. Räknar man in detta överstiger subventionsgraden alltså 100 procent.

Vid sidan av den mycket förmånliga subventionen, som i princip innebär att arbetsgivaren får betalt för att anställa, valde man under 2017 att införa ett bonusprogram för att nå upp till målen för året. De kommuner som når upp till ett förutbestämt antal extratjänster får dela på en bonus om 500 miljoner kronor året efter. Totalt kommer omkring 1,5 miljarder kronor att fördelas mellan de kommuner som når sin anställningskvot fram till 2020.

Utformningen av arbetsmarknadsstödet kommer inte enbart att kosta en hel del utan kan också ge snedvridande effekter på arbetsmarknaden. Ett tänkbart problem, specifikt kopplat till bonussystemet, är att kvantitet prioriteras framför kvalitet. Ju fler jobb som tillsätts, oavsett vad de innebär, desto mer bonus.

Ett annat problem, som i varierande grad delas av alla arbetsmarknadsstöd, är att Extratjänsterna riskerar att tränga undan vanliga jobb som ändå skulle ha skapats. Dessutom kan stödet i sin nuvarande form naturligtvis också tränga undan redan befintliga arbetsmarknadsstöd som är förmånligare kostnadsmässigt för samhället. Istället för att utnyttja stöd som riktar sig till privat sektor och som innebär en mindre subvention kan en allt större andel komma hamna i Extratjänster. En möjlig plusaffär för kommunerna, men en mer tveksam deal för skattebetalarna.