Det samhällsekonomiska kretsloppet

Samhällsekonomin består av många olika aktörer som till exempel företag, hushåll och offentlig sektor. Alla delar bidrar till att skapa välstånd i ett land. Företag behövs för att producera mat och andra saker vi konsumerar. De betalar också ut löner till hushållen som investerar i företag och köper deras produkter. Den offentliga sektorn behövs också för att skapa ett klimat i samhället som gör att folk vill och kan investera i nya företag.

Ekonomin växer normalt sett lite varje år. Det är ingenting man kanske märker så mycket, men om man jämför över en längre tid är det uppenbart att vi kan göra saker som våra mor- och farföräldrar inte hade möjlighet att göra när de var små. Vi har tillgång till moderna saker som mobiltelefoner, vi kan resa runt jorden och bota många fler sjukdomar till exempel. Det ekonomiska välståndet har med andra ord ökat i Sverige. För att beskriva hur det är möjligt börjar vi med en person som startar ett företag, en entreprenör.

Företag skapar jobb, varor och tjänster

Entreprenören är en person (ett hushåll) som har en idé som hon vill utveckla och som hon tror kunna tjäna pengar på. Hon tar risken att satsa egna eller lånade pengar för att förverkliga idén i företaget. Om företaget går bra kan det skapa varor eller tjänster som hushållen vill ha. Företaget skapar kanske dessutom arbete till fler personer. Dessa personer får lön som de sedan betalar skatt på. Arbetsgivaren betalar också in skatt via arbetsgivaravgifter för sina anställda. Dessa skattepengar går till det offentliga som till exempel levererar välfärd för pengarna. Det är alltså hushållen som äger företagen och investerar i nya företag

Den offentliga sektorn finansieras via skatter och har många anställda

Skatten finansierar välfärdstjänster och därmed lönen för de som är sysselsatta inom den offentliga sektorn, som till exempel lärare och sjuksköterskor. På lönen betalar de sedan skatt och skatten går tillbaka till den offentliga sektorn tillsammans med inbetalda arbetsgivaravgifter. Den offentliga sektorn producerar och finansierar också trygghetstjänster som till exempel sjukpenning om du blir sjuk eller arbetslöshetsförsäkring om du blir arbetslös. Genom att se till att det finns lagar och regler som följs och en utbildad befolkning läggs också grunden för att företag ska vilja investera i landet. 

Via utlandet kan vi bli mer effektiva och få mer att välja på

Sverige är dock ett litet land. Om vi bara kunde köpa saker som svenska företag tillverkade skulle vi inte alls ha samma utbud att välja från som vi har idag. De svenska företagen skulle inte heller ha råd att investera i varken stora maskiner eller specialiserad forskning och utveckling om de bara kunde sälja sina saker i Sverige. Det behövs ofta en stor marknad för att företag ska kunna producera många saker billigt. Därför kan man säga att även utlandet är en del av det ekonomiska kretsloppet.

Välståndet som vi beskrev i början bygger på att det ekonomiska kretsloppet fungerar. När det ekonomiska kretsloppet fungerar ger det tillväxt och tillväxten ger sedan förutsättningar för att vi ska kunna få det ännu bättre. Sambanden utvecklas också över tid. Till exempel har utlandets betydelse ökat jämfört med för hundra år sedan.