Så gick det för maskinskrivarna

Hur många i din omgivning jobbar idag som maskinskrivare och växeltelefonister? Antagligen betydligt färre än vad det gjorde för 40 år sedan. Vad händer egentligen med personer som jobbar i yrken som försvinner?

Rädslan för ny teknik är något som med lätthet kan härledas tillbaka till industrialiseringens början och troligen tidigare än så. Det har förmodligen aldrig främst handlat om en oro för den nya tekniken som sådan utan snarare om vilka effekterna blir för de som jobbar med uppgifterna som ersätts. Igår var det datorn som oroade maskinskrivare, idag är det AI som spås ge nya förutsättningar för allt från yrkesförare till jurister och modedesigners.

Vad som händer med personer i yrken som försvinner på grund av teknisk utveckling har IFAU undersökt i en ny rapport där man identifierat yrken som minskat kraftigt sedan 1985. I studien, som följer individer i dessa yrken fram till och med 2013, konstateras att effekterna är mindre än man tidigare trott.

Ett halvår lägre sysselsättning

13 procent av de som var sysselsatta i Sverige 1985 arbetade då i yrken som senare minskade kraftigt. Majoriteten av dessa hade yrken som minskade på grund av teknisk utveckling. Det handlar både om vanliga tjänstemannayrken så som just maskinskrivare och växeltelefonister liksom vanliga arbetaryrken som precisionsmontörer och slaktare. Vissa yrkeskategorier är helt borta idag medan andra finns kvar, men med färre sysselsatta.

Under den totalt 28 år långa observationsperioden var den genomsnittliga personen sysselsatt i drygt 23 år. Bland personer i gruppen med krympande yrken var sysselsättningen cirka en till två procent lägre, eller annorlunda uttryckt cirka ett halvår kortare. Studerar man den sammanräknade inkomsten under perioden var den två till fem procent lägre än bland personer i mer stabila yrken.

Effekterna vara större för personer i det lägre skiktet av inkomstfördelningen. Där var inkomsterminskningen runt 10 procent och även tappet i sysselsättning högre. Att effekterna var kraftigare här är en viktig insikt samtidigt som man konstaterar att resultatet i sin helhet var mindre än väntat.

"Sammantaget tyder våra resultat på att effekterna av att befinna sig i ett yrke som är på tillbakagången är mindre än vad som befarats"

IFAU (2019),"Yrken som försvinner - Konsekvenser för arbetsmarkanden"

Att de negativa effekterna inte var större tillskriver studien främst två faktorer. För det första gick omställningen relativt långsamt. Vilket innebär att den lägre efterfrågan delvis kunde hanteras genom pensionsavgångar. För det andra hade personer i krympande yrken högre sannolikhet att byta yrke än personer i mer stabila branscher. Det vill säga att det förekom en yrkesmässig rörlighet på arbetsmarknaden.

Ny teknik är inte en ny omständighet

Hur utvecklingen kommer ser ut framöver är naturligtvis svårt att förutse. Rapportförfattarna varnar för att den kan gå snabbare än tidigare och därför få större effekter. Den kan också komma att omfatta nya grupper liksom mer högkvalificerade yrken, som tidigare inte sett tekniken som ett hot.

Om det är något som just den här rapporten och tidigare omstruktureringar vittnar om är det en möjlighet till anpassning efter nya förutsättningar. Det är inte omöjligt att AI kommer kunna slå i lagboken snabbare än en människa, men det kommer antagligen fortfarande behövas någon som tolkar och förmedlar lagen.

Isabelle Galte Schermer isabelle.g.schermer@ekonomifakta.se