Politisk osäkerhet problem för världsekonomin

Tullar minskar handeln och inverkar negativt på den ekonomiska utvecklingen. Det gör även politisk osäkerhet. Just nu brottas världsekonomin med båda problemen.

Många trodde att USA och Kina var nära en överenskommelse i den infekterade handelskonflikten mellan länderna. Under de senaste dagarna har det dock stått allt mer klart att så inte är fallet utan förhandlingarna tycks ha spårat ur i sista stund. Enligt källor till Reuters är orsaken till haveriet att Kina på en rad punkter backat om att förändra sin lagstiftning gällande bland annat immaterialrätt och konkurrensfrågor. Svaret från USA har varit skarpt. Tullar på kinesiska varor till ett värde av 200 miljarder dollar kan redan imorgon fredag komma att höjas från 10 till 25 procent. I sedvanlig ordning i sådana här sammanhang har kineserna svarat att de är beredda att i så fall vidta motåtgärder. Insatserna i den handelskonflikt som tills för bara några dagar sedan tycktes vara på väg att desarmeras har därmed återigen ökat.

Politisk dimension

En handelskonflikt mellan världens två största ekonomier är förstås illa nog i sig. Tullar hämmar handelsutbytet och minskar på sikt den internationella konkurrensen och specialiseringen. Dessutom vållar de ofta också problem för de företag som är tänkta att skyddas eftersom deras insatsvaror fördyras av tullarna. Allt detta slår negativt mot tillväxten.

Dessutom finns en annan dimension att ta hänsyn till. Hot om tullar, uttalade från båda parter, skapar osäkerhet om vad som faktiskt kommer att ske i närtid och när osäkerheten sprider sig drar konsumenter åt svångremmen och företag skjuter investeringar på framtiden. Osäkerheten som sådan riskerar på så vis att bli ett sänke för tillväxten, något som flera prognosmakare också påpekat under senare tid.

Osäkerhetsindex

Hur stor är då den politiska osäkerheten och har den verkligen tilltagit? En mätmetod som faktiskt antyder att så är fallet är Economic Policy Uncertainty Index (EPU). Detta index, som finns framtaget för en rad länder, försöker mäta graden av politisk osäkerhet genom att studera mediebevakningen. Konkret räknar man antalet artiklar där vissa specifika nyckelord förekommer. Ju fler artiklar med kombinationer av nyckelord som kan kopplas till politisk osäkerhet, desto högre värde.

Ser man till hur EPU-index har utvecklats för världen, Europa och USA sedan 2005 indikerar dessa mätningar ganska tydligt att osäkerheten faktiskt har ökat. Man ser också att indexet lyckas fånga de stora händelserna ganska väl: Den internationella finanskrisens utbrott 2007/2008, debatten om skuldtaket i USA (2011), brittiska folkomröstningen om EU och presidentvalet i USA (2016), samt under senare tid den ökade osäkerheten om brexit och handelskonflikten mellan USA och Kina. Som framgår har händelser som dessa temporärt höjt graden av politisk osäkerhet. Även om osäkerheten efter varje händelse med tiden har minskat igen, tycks den övergripande trenden under dessa år varit uppåtgående.

Att den politiska osäkerheten varierar i styrka över tid är naturligtvis ofrånkomligt. Spänningarna mellan USA och Kina avspeglar reella problem som förr eller senare måste lösas politiskt. Samtidigt hade kanske världsekonomin just nu mått bra av lite mer tyst diplomati. Att förhandlingsdelegationer, oavsett var de kommer ifrån, undviker att komma med sista-minuten-förändringar om det som redan är överenskommet. I annat fall får vi nog leva med den förhöjda osäkerheten ännu en tid och detta vore illa för tillväxten.