Vad är värnskatt?

Värnskatten avskaffades 2020 men dess aktualitet återkommer fortarande, allt som oftast i form av politiska förslag från olika aktörer. Kortfattat så var värnskatten den extra statliga inkomstskatt på ytterligare 5 procent som man började betala vid en särskild årsinkomstnivå. 

Värnskatten är idag avskaffad men infördes från början som en tillfällig åtgärd. Varför de extra fem procenten kallas för värnskatt beror på att den från början endast var tänkt som en temporär åtgärd efter 1990-talskrisen. När den infördes 1995 stod det faktiskt i lagtexten att den skulle avskaffas tre år senare, men så blev det alltså inte. Istället bytte den namn och blev en del av den statliga inkomstskatten.

Hur fungerade värnskatten?

Värnskattens effekt på skatteintäkterna har utvärderats i flera steg och Långtidsutredningen tittade redan 2011 på frågan och kom fram till att värnskatten kunde tas bort utan att statens skatteintäkter behövde minska. Det råder stor enighet om denna slutsats, vilket bland annat framgår av rapporter från Finanspolitiska rådet, Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering (IFAU) och Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO). 2019 skrev även Finansdepartmentet i sitt förslag till att ta bort Värnskatten att självfinansieringsgraden enligt flertalet studier bör ligga på omkring 100 procent vilket innebär att den inte inbringade några skatteintäkter.

Att intäkterna nödvändigtvis inte ökar när man höjer skattesatsen beror på att skatter påverkar vårt beteende. När skatten blir tillräckligt hög påverkas vår vilja att anstränga oss för att göra karriär och öka våra inkomster. De uteblivna inkomstökningarna gör att den totala lönesumman i ekonomin hålls tillbaka. Detta i sin tur inverkar negativt inte bara på den kommunala och statliga inkomstskatten, utan även på intäkterna från exempelvis moms och arbetsgivaravgift.