Hög- eller lågkonjunktur?

Senast uppdaterad: 2026-10-02

Sverige befinner sig fortfarande i en Lågkonjunktur:lågkonjunktur under 2026. Konjunkturinstitutet bedömer att ekonomin gradvis stärks och att lågkonjunkturen börjar ebba ut under 2027.

Hur går det för Sveriges ekonomi just nu?

Sveriges ekonomi är på väg att återhämta sig efter lågkonjunkturen. Tillväxten har tagit fart och hushållens Köpkraft:köpkraft har stärkts, men arbetslösheten är fortfarande hög. Sverige befinner sig därför fortfarande i en Lågkonjunktur:lågkonjunktur, även om ekonomin väntas fortsätta stärkas under 2027.

Konjunkturläget i Sverige

För att avgöra var ekonomin befinner sig i konjunkturcykeln tittar man på BNP:BNP-gapet som utgörs av skillnaden mellan faktisk och potential BNP. Den potentiella BNP-nivån visar hur mycket ekonomin kan produceras utan att överhettas, och beräknas bland annat utifrån den demografiska utvecklingen och antaganden om hur produktiviteten och strukturella faktorer på Arbetsmarknaden:arbetsmarknaden kommer att utvecklas. Den potentiella nivån är ingen maximal nivå utan anger snarare ett jämviktsläge.

När BNP:BNP-gapet är negativt råder Lågkonjunktur:lågkonjunktur, och när det är positivt Högkonjunktur:högkonjunktur. Om ekonomin växer snabbare än sin potentiella nivå befinner den sig i en konjunkturuppgång.

I en Lågkonjunktur:lågkonjunktur ligger produktionen under den nivå som skulle vara möjlig om alla resurser i ekonomin användes fullt ut. I ett sådant läge finns outnyttjad kapacitet, till exempel ledig Arbetskraft:arbetskraft och maskiner som inte används till fullo. Eftersom Efterfrågan:efterfrågan är svagare än ekonomins produktionsförmåga kan produktionen öka utan att det leder till stigande priser. Företag:Företag har då möjlighet att möta en ökad efterfrågan genom att använda befintliga resurser mer effektivt, snarare än att höja priserna.