2009, ett mörkt år för svensk utrikeshandel

Förra året var ett tufft år för svenska företag och för Sverige som helhet. En av anledningarna var att efterfrågan på svenska varor från utlandet föll dramatiskt. Under 2009 minskades Sveriges varuexport med hela 16 procent. Framför allt drabbades stål- och verkstadsindustrin. Exporten av vägfordon minskade till exempel med över 40 procent. Trots detta var Sveriges handelsbalans fortfarande positiv.

Att 2009 har varit ett skakigt och tufft år för företagen, för Sverige och resten av världen som helhet är nog ingen hemlighet. Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, minskade under året med nästan fem procent. Eftersom Sverige är ett exportberoende land så är givetvis den internationella efterfrågan på svenska varor väldigt viktig för hur det går för de svenska företagen och hela den svenska ekonomin. Faktum är att minskningen av Sveriges varuexport och varuimport under 2009 var så kraftig att den är helt utan motstycke. Detta illustreras av diagrammet nedan.

Varuexport och varuimport, årlig procentuell förändring 1975-2009

 

Källa: SCB
Not: Utvecklingen beräknas från löpande priser.Viktigt att komma ihåg är att den svenska utrikeshandeln med varor har ökat i värde under lång tid, diagrammet ovan visar enbart tillväxttakten. Endast när den årliga procentuella förändringen är negativ har värdet av utrikeshandeln med varor minskat. 

Fordonsindustrin och stålindustrin hårdast drabbat

Det är framför allt svensk export av investeringsvaror som fallit drastiskt. Precis som i Sverige har utlandet minskat sina investeringar av dyrare långsiktiga varor på grund

Också Sveriges basindustri har drabbats hårt. Exporten av järn och stål minskade med hela 45 procent.

av de osäkra ekonomiska förhållandena som varit. Verkstadsindustrin, som står för nästan hälften av Sveriges export, minskade med 22 procent. Enbart exporten av fordon, som är en del av verkstadsindustrin, minskade med hela 42 procent under förra året. Också Sveriges basindustri har drabbats hårt. Exporten av råvarorna järn och stål minskade med hela 45 procent. Faktum är att utav Sveriges stora exportvarugrupper så var det bara exporten av läkemedel och livsmedel som ökade.

Importen, minst lika viktig som exporten

När man pratar om Sveriges utrikeshandel är det lätt att enbart fokusera på exporten. Det är inte så konstigt eftersom det tydligt illustrerar hur det går för många av våra företag i Sverige. Minskad export innebär minskad produktion vilket ofta innebär nedskärningar för företagen. Men importen är också viktig och främst då av två anledningar:

  • för den framtida produktionen
  • för handelsbalansen.

En stor del av vår svenska produktion är beroende av utländska delkomponenter eller råvaror. Minskad import av delkomponenter eller råvaror innebär en minskad möjlighet att kunna producera slutvaran. Ibland handlar det inte om att produktionen påverkas omedelbart utan på lite längre sikt. Företag som nu minskar på sin import kan alltså få problem med sin produktion och export i framtiden.

Svensk varuexport och varuimport för några viktiga varugrupper 2009 jämfört med 2008

Källa: SCB

Handelsbalansen är fortfarande positiv

Exporten och importen av varor brukar också sammanfattas i handelsbalansen. Handelsbalansen visar nettot av utrikeshandeln med varor. Den visar alltså om Sverige får pengar över på sin utrikeshandel med varor, om varuexporten överstiger varuimporten, eller om Sverige måste finansiera sin utrikeshandel genom att ta pengar från andra delar av ekonomin eller genom att låna, det vill säga om varuimporten är högre än varuexporten.

Sverige har sedan tidigt 80-tal haft en positiv handelsbalans, det vill säga producerat mer varor än landet konsumerat. Det gällde även under 2009. Det är positivt för det innebär att Sveriges utrikeshandel med varor inte går med underskott som måste finansieras på annat sätt. Dock så är det viktigt att fundera på konsekvenserna av den minskade importen. Samtidigt som den har resulterat i en fortsatt positiv handelsbalans kan den som sagt ha konsekvenser på vår framtida produktion och export.