Varför blev kronan så svag under 2022?

År 2022 präglades av coronapandemins efterdyningar, Rysslands invasion av Ukraina och höga energipriser. I tider av ökad finansiell oro tenderar små valutor i öppna ekonomier försvagas, medan stora valutor som den amerikanska dollarn eller euron stärks. Detta sker eftersom investerare väljer stabila valutor som dollarn och euron, vilka tillsammans utgör 78,2 procent av alla globala transaktioner, framför exempelvis kronan som enbart utgör 0,7 procent. Den svenska kronan har däremot inte enbart tappat mot dollarn och euron, utan även mindre valutor som det brittiska pundet och den norska kronan. En tänkbar förklaring är att bolånerisker på den svenska bostadsmarknaden fick utländska investerare att vilja minska sina svenska exponeringar, vilket skulle bidragit till en svagare krona.

Inflationen i USA började sitiga redan 2021. Det innebar att Federal Reserve inledde sin höjning av styrräntan relativt tidigt jämfört mot andra centralbanker. Det ledde till en ökad skillnad mellan svenska och amerikanska räntor, som i sin tur bidrog till försvagningen av kronan. I diagrammet syns förändringen i flera länders valutor mot dollarn, tillsammans med hur ländernas räntor har utvecklats sedan årsskiftet. Sambandet pekar på att växelkursen har försvagats mer mot dollarn för länderna i vilka räntan har ökat relativt lite. Riksbanken bedömer däremot att ränteskillnader endast verkar förklara en mindre del av kronans utveckling. På lång sikt bedömer Riksbanken att kronförsvagningen är tillfällig, och att kronan kommer stärkas de närmaste åren för att återgå till mer normala nivåer.

Vill du läsa mer om kronkursen finns det mer material från Riksbanken här och här.