Är det lågkonjunktur?

De flesta länders ekonomier växer normalt sett med cirka 3-4 procent per år. Av det är ungefär 2 procent inflation, det vill säga att priserna stiger, och cirka 1,5 procent produktivitet, det vill säga att vi blir mer effektiva på att göra det vi gör. Varför blir vi det? Historiskt handlar det om en kombination av en ökad utbildningsnivå, ökad handel som leder till specialisering, nya innovationer, med mera.

Utöver den långsiktiga trenden finns det också cykler i ekonomin. Vissa cykler beror på att ny teknik kommer i vågor. Då kan tillväxten bli högre utan att ekonomin överhettas. Men vissa cykler har inget "fundament", de kan bero på till exempel för höga förväntningar om framtiden, som under IT-bubblan i början av 2000-talet. När förväntningarna blir alltmer optimistiska växer BNP snabbare ett tag när fler vill investera och lönerna stiger för att allt ser ut att gå bra. Då skapas en högkonjunktur när ekonomin går "för" bra. Löner och priser börjar så småningom stiga på ett ohållbart sätt.

På samma sätt kan ekonomin gå in i en lågkonjunktur där det produceras och/eller konsumeras "för lite". Det kan bero på obalanser i det finansiella systemet, som vid finanskrisen 2008-2009, men det kan också bero på andra saker som drabbar utbuds- eller efterfrågesidan i en ekonomi. Exempelvis under pandemin där efterfrågesidan påverkades negativt av restriktionerna. När ekonomin går sämre breder pessimismen ut sig och folk väljer att vänta med att investera i ett hus eller köpa en ny bil. Det gör att företagen går sämre, slutar investera och måste avskeda personal. Arbetslösheten börjar så småningom stiga och inflationen blir väldigt låg. De låga investeringarna ger ännu lägre tillväxt. Vi skulle kunna producera lika mycket som förut (vi som samhälle skulle kunna vara rikare), ekonomins potential är högre än vad som faktiskt produceras. Det är en lågkonjunktur.

Hur vet man när det är hög- eller lågkonjunktur?
Ibland är konjunktursvängningarna milda så man knappt märker att det är hög- eller lågkonjunktur. Men ibland rör det sig om djupa nedgångar, som under 1990-talskrisen eller efter finanskrisen 2008-2009. Definitionen av en lågkonjunktur är just att ekonomin befinner sig på en sämre nivå än den borde göra givet vad potentialen är. Men ingen vet exakt vad potentialen är så den brukar skattas i ekonomiska modeller och olika institut brukar ha lite olika bedömning om både potentialen och konjunkturläget. Ibland pratar man internationellt om att det är en teknisk lågkonjunktur när det gått två kvartal med negativ tillväxt.

Orsakerna till svängningarna i konjunkturen har väldigt stor betydelse för såväl vilka åtgärder som bör användas men också hur vägen ut från en kris kan se ut.

Ekonomisk politik kan motverka lågkonjunkturer

Eftersom lågkonjunkturer innebär förluster för samhället, och dessutom personligt lidande för de som drabbas av arbetslöshet, konkurser, med mera vill man gärna försöka mildra dem med ekonomisk politik.
Både finanspolitik och penningpolitik kan användas för att motverka konjunktursvängningar. Finanspolitiken har dock nackdelen att det ofta tar lång tid innan åtgärderna kommer på plats för att budgeten måste förhandlas och godkännas osv. Därför risker man att ekonomin redan har vänt när åtgärderna väl är på plats. Dessutom kan det vara svårt att dra tillbaka skattesänkningar eller utgiftshöjningar när ekonomin börjar gå bättre. Därför har man i Sverige, och många andra länder, bestämt att Riksbanken ska ha det huvudsakliga ansvaret för att stabilisera konjunkturen.

Riksbankens verktyg för att styra ekonomin är framförallt den korta styrräntan men den kan även köpa eller sälja olika värdepapper som påverkar de längre räntorna. I Sverige har vi en flytande växelkurs så Riksbanken försöker inte direkt påverka kronans växelkurs, men ränteförändringar har normalt sett en effekt på kronan.
Hur påverkar då räntor konjunkturen? I grunden handlar det om att räntan används för att avgöra om det är värt att genomföra en investering. När man räknar på ett projekts lönsamhet använder man räntan för att kunna beräkna värdet av framtida inkomster. Ett annat sätt att se det är att tänka att man kan ta ett lån för att göra en investering. Ju högre räntan på lånet är desto mer pengar måste investeringen ge i framtiden för att vara lönsam. Om Riksbanken sänker räntan blir det därför fler projekt som kommer att vara lönsamma och investeringarna ökar. Samtidigt blir det mindre lönsamt att spara, vilket ökar konsumtionen. En lägre svensk ränta gör det också mindre attraktivt att investera i kronor jämfört med andra valutor så kronan försvagas, vilket gynnar exporten.

Även om finanspolitiken inte har huvudansvaret för stabiliseringspolitiken i Sverige så bidrar den normalt sett till att stabilisera konjunkturen ändå. Vi har många sociala försäkringssystem som innebär ett stöd till de som till exempel drabbas av arbetslöshet. Det gör i sin tur att de kan fortsätta konsumera, vilket lindrar lågkonjunkturen.