Vad avgör din lön?

Vad har jag för erfarenhet? Vad har jag gjort det senaste året? Vad har jag för utbildning och hur är läget inom just min bransch? Tankarna och argumenten för just din lön kan vara många, men de skiljer sig ofta från de anledningar som på sikt faktiskt avgör hur innehållet i plånböckerna för löntagare i Sverige utvecklas.

Svaret på frågan vad som avgör lönen är inte helt enkelt. Det finns många faktorer att ta hänsyn till och det kan det kännas som en tillräckligt jobbig uppgift att fundera kring sin egen lön. Hur kan vi då förstå svenskarnas löneutveckling?

"Productivity isn’t everything, but in the long run, it’s almost everything"

Den amerikanske nationalekonomen Paul Krugman uttryckte en gång vikten av hur vår produktivitet utvecklas. Produktivitet kan mätas på flera olika sätt men logiken bakom är lättförståelig, kan du producera mer med samma resurser finns också utrymme att få mer betalt. Produktiviteten i Sverige har under de senaste decennierna utvecklats mycket positivt, vilket varit en förutsättning för den starka reallöneutvecklingen som Sverige har haft. För att mäta produktiviteten använder man sig ofta av enhetsarbetskostnader. Det mäter hur kostnaden av att producera en vara utvecklas. I diagrammet nedan går det se att Sverige fram till finanskrisen hade en mycket stark produktivitetsutveckling jämfört med andra länder, men att den blivit svagare under det dryga decenniet som varit efter krisen. Det är något som påverkar Sveriges konkurrenskraft, eftersom företagens omkostnader i förhållande till produktionen då ökar mer i Sverige än vad den gör i andra jämförbara länder.

Produktivitetsutvecklingen och omvärldsfaktorer, såsom läget i konjunkturen, är också saker som tas hänsyn till när fack och arbetsgivarorganisation förhandlar om hur löneutvecklingen ska bli. De olika aspekterna brukar vägas samman i det som kallas för löneutrymmet. Löneutrymmet är det utrymme som anger hur mycket lönerna kan stiga utan att lönsamheten för företagen drabbas. Om lönsamheten blir för låg resulterar det nämligen i att företagen tvingas avskeda anställda.

Hur mycket av det som du producerar som tillfaller dig som arbetstagare respektive arbetsgivaren är också något som ofta används när man tänker på hur svenskarnas löner utvecklats. Den andel som går till vinst respektive lön har legat relativt stabilt de senaste 20 åren. Mellan 60-65 procent har gått till löner och runt 20 procent har gått till vinst och ytterligare 20 procent har gått till att ersätta förslitet realkapital. Här är det lätt att tänka att de åren då arbetstagare fått som störst andel av det producerade värdet så har också deras plånböcker fyllts som mest. Det här är dock ingen sanning utan något som beror på omständigheterna. Under inledningen av 2000-talet steg exempelvis löneandelen till historiskt höga nivåer. Samtidigt blev reallönen, din köpkraft, stadigt lägre under dessa år.

När det går bra för ekonomin och produktiviteten stiger så kan företagen betala högre löner och samtidigt göra mer vinst och när det går dåligt är det tvärt om. Då blir löneutrymmet lågt samtidigt som det går dåligt för företagen och vissa går till och med i konkurs. Det viktiga för din löneutveckling är därför i slutändan att ekonomin i stort går bra. Produktivitet är inte allt, men på lång sikt är det nästan allt.