Vad händer i världshandeln?

Genom en teori kan vi ofta begripa men också förenkla verkligheten. Ibland kan vi också förstå en teori genom att betrakta verkligheten. Genom vad som kallas för Bullwhip-effekten kan vi förstå hur företagens lager nu ökar trots en ökad efterfrågan och konsumtion från konsumenterna. En mer utförlig förklaring av Bullwhip-effekten finner du genom att klicka på länken till vår teorisida. Kort förklarat så är Bullwhip-effekten ett resultat på utbudssidan till följd av förändringar eller störningar i konsumtionsmönstret på efterfrågesidan. Effekten tar utseendet av en piska som svingas vilket i teorin innebär att effekten tilltar ju högre upp i värdekedjan du kommer. Det kan låta knepigt men låt oss förklara genom att använda verkligheten som exempel.

Vid coronapandemins inledning förändrade människors konsumtionsbeteende drastiskt. Människor slutade konsumera tjänster i hög utsträckning till följd av restriktioner men också en allmän oro för smittspridningen i allmänhet, efterfrågan hamnade istället på olika typer av nödvändighetsvaror såsom toapapper, pasta och andra torrvaror då det fanns en oro kring hur värdekedjorna skulle komma att påverkas av pandemin. Som många säkert minns ledde detta till brist på somliga varor vilket renderade i att återförsäljarna av dessa varor var tvungna att förändra sina orderingångar kraftigt och tillverkarna skala upp sin produktion fort. Flertalet varor som inte sågs som nödvändighetsvaror slutade samtidigt att efterfrågas under denna tid och därav upphörde eller minskades även produktionen av dessa varor.

För att återkoppla till teorin kan vi här se ett tydligt exempel på hur förändringar i efterfrågemönstret bland konsumenterna även får tilltagande effekter på återförsäljarna men kanske framför allt på tillverkarna. När optimismen sedan steg i takt med tillkomsten vaccin och en större förståelse för viruset återvände även efterfrågan. Efterfrågan återvände även tillsammans med flera expansiva finanspolitiska paket med syfte att åter få i gång tillväxten. Efterfrågan möttes då upp av en pausad produktion samt nedstängda hamnar till följd av pandemirestriktioner. Resultatet blev flaskhalsar och rekorddyra containerpriser med  överfulla hamnar och en otillräcklig förmåga att åter skala upp produktionen. I diagrammet nedan illustreras detta genom att visa på hur trycket på värdekedjorna ökade dramatiskt inledningsvis för att sedan sjunka för att sedan stiga återigen.

Dessa svårigheter ledde till att återförsäljare lade beslag på allt de kunde få tag på och efterfrågan fanns inledningsvis där för att svara upp. Sedan dess har dock pressen på leveranskedjorna minskat, samtidigt som vi fått en kraftigt stigande inflation och redan kraftfulla räntehöjningar av många centralbanker. Det leder oss till dagens situation, i diagrammet nedan illustreras situationen genom att visa hur lagernivåerna står sig mot försäljningen inom detaljhandeln. Minskat tryck på värdekedjorna samtidigt som centralbanker världen över använder sina verktyg för att dämpa efterfrågan och därmed inflationen bidrar nu till att återförsäljarnas lager fylls upp allt snabbare. Så vad gör företagen nu?

Med en fallande efterfrågan och alltmer välfyllda lager bland flertalet företag kommer det säkerligen finnas möjlighet att göra ett och annat reafynd. Något som säkerligen kommer vara välkommet bland alla konsumenter som sett sin köpkraft falla kraftigt.