Tuff arbetsmarknad för unga blir allt tuffare

Ekonomiska kriser slår i regel hårdast mot dem med svagast ställning på arbetsmarknaden. Hittills har coronakrisen lett till en väsentligt tuffare arbetsmarknad för unga, vilket förstärker ett utgångsläge som var allt annat än ljust.

Arbetslösheten bland unga var hög redan före krisen. Från januari till augusti 2019 uppgick den till i genomsnitt 21 procent, vilket innebär att drygt var femte person mellan 15 och 24 år som sökte jobb inte lyckades hitta ett. Hittills i år har siffran stigit till drygt 25 procent, en ökning med fyra procentenheter och en ny toppnotering på 32,3 procent uppnåddes under juni.

Arbetslöshet är till viss del ett trubbigt mått när det gäller unga. Åldersgruppen är heterogen och inkluderar 15-åringar som fortfarande studerar på gymnasiet samt 24-åringar med familj att försörja. En person som är arbetslös kan således väga olika tungt i praktiken även om de i statistiken behandlas likadant. Därför kan det vara klokt att inte stirra sig blind på nivån under en enskild månad eller år utan fundera mer över utvecklingen över tid. När arbetslösheten nu ökar så blir arbetsmarknaden, allt annat lika, tuffare för våra unga.

Fler mått är bättre än ett

Just eftersom gruppen är heterogen är det även viktigt att väga in fler variabler i bedömningen av arbetsmarknadsläget för unga. Vi kan titta på sysselsättningsgraden som mäter hur många som är sysselsatta av befolkningen. Här ser vi tydligt hur trenden viker skarpt nedåt under coronakrisen. Samma tanke om gruppens heterogenitet gäller för sysselsättningen; här räknas en 15-årig gymnasist som jobbar extra lika tungt som en 24-åring med heltidsjobb. När trenden viker kan vi dock återigen konstatera att arbetsmarknaden, allt annat lika, blir tuffare.

Det finns dock stor potential till förbättringar. Detta blir särskilt tydligt när Sverige jämförs med våra nordiska grannländer. I Norge och Danmark har arbetslösheten bland unga under längre tid legat på en lägre nivå. Finland har haft en liknande utveckling som Sverige fram till coronautbrottet i år. Siffrorna tyder på att det finns utrymme att sänka arbetslösheten med ett par procentenheter.

En än mer lovande bild framstår vid en jämförelse av sysselsättningsgraden i samma länder. Sedan 1998 har sysselsättningsgraden bland unga ökat i Sverige samtidigt som den i Norge och Danmark fallit. Trots att siffrorna konvergerat fanns det under 2019 i genomsnitt ett glapp på 11 procentenheter till Danmark och 6 procentenheter till Norge. I antal personer innebär det för svensk del drygt 100 000 fler sysselsatta om vi uppnår Danmarks sysselsättningsgrad, och över 50 000 om vi hade Norges.