Om beräkningen

För att kunna följa vart dina skattepengar tar vägen är man tvungen att göra vissa antaganden. Resultateten bör därför tolkas med ett visst mått av försiktighet. Data baseras på 2018 års utfall. Det är naturligtvis inte möjligt att exakt spåra varje skattekrona, utan det här verktyget ger bara en ungefärlig bild av hur flödena ser ut.

<< Tillbaka till Så används din skatt

Nedan beskrivs förutsättningarna som ligger till grund för beräkningen.

Normal arbetsgivaravgift

För äldre arbetstagare görs nedsättningar av arbetsgivaravgiften. I denna räknesnurra använder vi oss dock av den normala skattesatsen 31,42 procent. Det betyder att beräkningen är anpassad för arbetstagare som är 65 år eller yngre (och inte yngre än 18 år). Samma sak gäller för grundavdraget och jobbskatteavdraget: vi räknar med de nivåer som gäller för personer 65 år eller yngre.

Konsumtionsskatter

Om man endast tar hänsyn till inkomstskatt och arbetsgivaravgift blir bilden av det totala skattebidraget från arbetsinkomster inte komplett eftersom vi också betalar ett stort antal andra skatter. För att bättre ta hänsyn till detta inkluderas en schablon för skatter som belastar konsumtion i räknesnurran. Dessa skatter utgörs i praktiken av moms och punktskatter.

Schablonen som används är en skatt på 20 procent av den totala konsumtionen. Detta motsvarar en moms på 25 procent. Eftersom inte all konsumtion är belagd med 25 procent moms kan detta förefalla som en överskattning, men tar man även hänsyn till punktskatterna blir siffran ganska väl överensstämmande med verkligheten. Lägger man ihop momsen och punktskatterna som härrör från hushållssektorn och dividerar med hushållens konsumtion får man en skattekvot som ligger i närheten av 20 procent.*

För att uppskatta skatterna på konsumtion görs vidare ett antagande om att hela nettoinkomsten konsumeras. Detta kan låta mycket, men ur ett livscykelperspektiv är det rimligt eftersom man förr eller senare konsumerar sin inkomst (eller ger i arv för senare konsumtion).

Tidsaspekten

Ur skattebetalarens perspektiv är det givetvis den nuvarande lönen som har betydelse, inte vad man tjänade för ett eller två år sedan. Skatteberäkningen avser därför det innevarande året. Med de offentliga utgifterna är det inte riktigt lika enkelt eftersom denna redovisning har en viss eftersläpning. Fördelningen av dina skattemedel sker därför utifrån den senast tillgängliga offentliga kostnadsstrukturen.

Sektorer

Beräkningen delar upp dina skattemedel i fem sektorer. Till staten förs den statliga inkomstskatten, delar av arbetsgivaravgiften och konsumtionsskatterna. Avdrag görs för jobbskatteavdrag, allmän pensionsavgift och statsbidrag som förs vidare till kommun- och landstingssektorerna. Utgifterna i den statliga sektorn utgår från en bearbetning av de 27 utgiftsområdena i statens budget. Du kan läsa mer om dem här.

Till ålderspensionen förs den allmänna pensionsavgiften och ålderspensionsavgiften i arbetsgivaravgiften (10,21 procent). Den allmänna pensionsavgiften uppgår till 7 procent av lönen och betalas upp till en inkomst på motsvarande 8,07 inkomstbasbelopp. Ålderspensionsavgiften ger pensionsrätt på inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp. Därefter är hela avgiften att betrakta som ren skatt och denna del tillfaller därför den statliga sektorn.

Till din kommun och ditt landsting förs kommunalskatten som bestäms av din inkomst och din kommunalskattesats (se fotnot om Gotland).** Utöver kommunalskatten tillkommer även en del av din statliga skatt. Hur stor denna del är beror på hur mycket statsbidrag din kommun och landsting tar emot. I räknesnurran antas alla betala en lika hög andel av sin statliga skatt för att finansiera dessa statsbidrag.

Om statsbidragen till exempel uppgår till 100 miljarder kronor och de statliga skatteintäkterna till 1 000 miljarder kronor blir andelen 10 procent. 10 procent av din statliga skatt förs på så vis till kommunerna och landstingen. Det är dock inte säkert att hela detta belopp hamnar i din egen kommun eller landsting. Bor du i en kommun som tar emot en mindre andel statsbidrag förs en del av beloppet till kategorin Andra kommuner och landsting. Din egen kommun/landsting går då miste om en del av dina skattemedel och detta är givetvis en återspegling av hur utjämningssystemet fungerar – att alla kommuner och landsting inte får lika mycket. Bor du i någon av de kommuner som inte bara får mindre statsbidrag än rikssnittet utan till och med själva är med och finansierar systemet, det vill säga är nettobetalare, blir posten Till andra kommuner och landsting naturligtvis ännu större. Dessutom minskas dina skatteinbetalningar som görs till din egen kommun via din kommunalskatt eftersom dessa kommuner delvis måste finansiera utjämningsystemet via sina egna budgetar.

Efter det att skattemedlen delats upp mellan de olika sektorerna fördelas enligt kommunernas och landstingens nettokostnader. Uppgifter om nettokostnader har hämtats från databasen Kolada som du hittar här.

Begravningsavgiften fås fram genom att multiplicera avgiftssatsen med den beskattningsbara inkomsten. Skälet till att begravningsavgiften har inkluderats i sammanställningen är att den är obligatorisk. Däremot har avgifter till religiösa samfund inte inkluderats.

* För en mer detaljerad diskussion kring beräkningar av genomsnittlig konsumtionsskattesats se Lundberg, Jacob (2017), ”Analyzing tax reforms using the Swedish Labour Income Microsimulation Model”, Working paper 2017:12. Lundberg kommer fram till en genomsnittlig skattesats om 19 procent. Som han tar upp i arbetspappret finns studier som både hamnat under och över denna siffra.

** Eftersom Gotlands kommun även sköter landstingets uppgifter, fungerar inte metoden som används i denna räknesnurra för att fördela skatten mellan olika verksamheter. Av den anledningen går det inte att välja Gotland i menyerna.

<< Tillbaka till Så används din skatt