Långa räntan - internationellt

Den långa marknadsräntan speglar marknadens förtroende för landet i allmänhet och marknadens förväntningar om inflationstakten i landet i synnerhet.

I början av 1990-talet låg den långa marknadsräntan i Sverige väsentligt över den europeiska och den amerikanska långa räntan. Förtroendet för den svenska ekonomin var lågt och risken för hög inflationstakt i Sverige var stor enligt den internationella kapitalmarknaden.

Svenska räntor har fallit sedan 1990-talet

Under de senaste 25 åren har den svenska ekonomin förbättrats avsevärt i flera avseenden. Stora underskott i statens budget har vänts till överskott. Även bytesbalansen uppvisade underskott under flera år i rad i början på 1990-talet. Dessa underskott har vänts till överskott under de senaste 20 åren. Långa perioder där Sveriges inflationstakt vida översteg konkurrentländernas har ändrats till en situation med låg och stabil inflationstakt.

Effekterna av förbättringen i den svenska ekonomin kan avläsas i den långa marknadsräntan. De långa räntorna har sjunkit mer i Sverige än i omvärlden under de senaste 25 åren och idag ligger räntan i Sverige på ungefär samma nivå som i Tyskland.

Även i omvärlden har räntorna fallit trendmässigt

Överlag har ränteläget varit väldigt lågt i många länder alltsedan finanskrisen. Inflationstrycket har varit svagt på många håll och detta avspeglas i räntenivåerna.

Många centralbanker har dessutom tagit till andra metoder än förändringar i styrräntorna för att göra penningpolitiken mer expansiv. Till exempel har man gett lån till banker och köpt tillgångar som statsobligationer. Också Riksbanken har tillämpat dessa metoder under senare år, vilket bidragit till att pressa ner räntorna och även bidragit till kronförsvagningen.

Under 2021, 2022 och 2023 har de långa räntorna stigit eftersom inflationen har ökat kraftigt och förväntningar om kommande inflation och räntor har blivit högre.