Stödåtgärder – coronakrisen

För att mildra effekterna av krisen lades flera stödpaket fram under coronakrisen. Störst bland de budgetpåverkande åtgärderna var korttidspermitteringarna och nedsättningen av arbetsgivaravgiften. Hur mycket de olika stöden faktiskt användes varierade dock ganska mycket.

Coronakrisen innebar ett mycket hårt slag mot ekonomin, både i Sverige och globalt. För att mildra effekterna av den ekonomiska chocken vidtogs ett antal olika stödåtgärder. Dessa kan grovt delas in i stöd som hade en direkt budgetpåverkan och stöd som främst handlade om att stärka företagens likviditet genom lån och anstånd med skatteinbetalningar. Visserligen kan åtgärder även i den sistnämnda kategorin påverka statens budget, men detta inträffar bara om lånen inte kan betalas tillbaka och staten på så vis drabbas av kreditförluster.

Enligt regeringens bedömning från februari 2021 beräknades de budgetpåverkande åtgärderna kosta cirka 389 miljarder kronor. Det motsvarar runt 15 procent av de totala offentliga utgifterna under ett år. Stöden riktades både till företag, hushåll och offentlig sektor. Störst är korttidspermitteringarna, vilka bedöms belasta budgeten med 52 miljarder kronor.

I praktiken var korttidspermitteringarna både ett stöd till företag och till hushåll. Utbetalningarna skedde till företagen, men slussades vidare till de anställda som ersättning för tid de inte arbetade. Dock hade naturligtvis även företagen nytta av systemet eftersom de snabbt kunde sänka personalkostnaderna och slippa rekrytera när efterfrågan återvände.

Exempel på andra större åtgärder var omställningsstödet, nedsättningen av arbetsgivaravgiften och övertagandet av sjuklöneansvaret. När det gäller åtgärder som inte hade direkt budgetpåverkan kan dessa i huvudsak delas in i två kategorier: lånegarantier och skatteanstånd.

Stödåtgärder utan direkt budgetpåverkan

Miljarder kronor

mdkr
Statens företagsakut150
Svensk Exportkredit*75
Exportkreditnämnden**50
Europeiska investeringsbanken o SURE20
Flygföretag5
Totalt, garantier300
Anstånd skattekontot676
Ytterligare momsanstånd7
Periodiseringsfond13
Totalt, likviditetsförstärkning***696
LADDA NER
Källa: Finansdepartementet 2021-02-23
* Höjning av låneramen från 125 till 200 mdkr. ** Höjning av taket för kreditgarantier höjs från 450 till 500 mdkr. *** Maxbelopp.

Lånegarantier innebär att staten går in som en slags borgenär och i viss utsträckning garanterar företagens lån. I statens företagsakut garanterades till exempel upp till 70 procent av lånen för små och medelstora företag. Det är dock inte staten som är långivare utan banker och andra kreditinstitut, vilka också gör själva kreditprövningarna. I den andra kategorin, skatteanstånden, stärks likviditeten genom att skatten skjuts upp. Om en ansökan beviljas beläggs anståndsbeloppet med ränta och avgift.

I vilken utsträckning de olika stöden faktiskt används varierar en hel del. I vissa fall är användningen hög. Omkring 30 miljarder kronor beviljades i korttidspermitteringar. Däremot användes lånen via Statens företagsakut väsentligt mindre. När programmet löpte ut 30 september 2021 hade utlåning om totalt 2,7 miljarder beviljats trots att garantiramen inledningsvis var 100 miljarder kronor.