Stödåtgärder – coronakrisen

För att mildra effekterna av krisen har flera stödpaket lagts fram. Störst bland de budgetpåverkande åtgärderna är korttidspermitteringarna och nedsättningen av arbetsgivaravgiften. Hur mycket de olika stöden faktiskt har använts varierar dock ganska mycket.

Coronakrisen har inneburit ett mycket hårt slag mot ekonomin, både i Sverige och globalt. För att mildra effekterna av den ekonomiska chocken har ett antal olika stödåtgärder vidtagits. Dessa kan grovt delas in i stöd som har en direkt budgetpåverkan och stöd som främst handlar om att stärka företagens likviditet genom lån och anstånd med skatteinbetalningar. Visserligen kan åtgärder även i den sistnämnda kategorin påverka statens budget, men detta inträffar bara om lånen inte kan betalas tillbaka och staten på så vis drabbas av kreditförluster.

Enligt regeringens bedömning från i september beräknades de budgetpåverkande åtgärderna kosta cirka 195 miljarder kronor, vilket motsvarar omkring 8 procent av de totala offentliga utgifterna. Stöden riktas både till företag, hushåll och offentlig sektor. Störst är korttidspermitteringarna, vilka bedös belasta budgeten med 43 miljarder kronor.

I praktiken är korttidspermitteringarna både ett stöd till företag och till hushåll. Utbetalningarna sker till företagen, men slussas vidare till de anställda som ersättning för tid de inte arbetar. Dock har naturligtvis även företagen nytta av systemet eftersom de snabbt kan sänka personalkostnaderna och slippa rekrytera när efterfrågan återvänder.

Exempel på andra större åtgärder är omställningsstödet, nedsättningen av arbetsgivaravgiften och övertagandet av sjuklöneansvaret. Av dessa bedöms nedsättningen av arbetsgivaravgiften ha störst budgetpåverkan, 33 miljarder kronor. När det gäller åtgärder som inte har direkt budgetpåverkan kan dessa i huvudsak delas in i två kategorier: lånegarantier och skatteanstånd.

Stödåtgärder utan direkt budgetpåverkan

Miljarder kronor

mdkr
Statens företagsakut100
Svensk Exportkredit*75
Exportkreditnämnden**50
Europeiska inversteringsbanken o SURE20
Flygföretag5
Totalt, garantier250
Anstånd skattekontot315
Ytterligare momsanstånd7
Periodiseringsfond13
Totalt, likviditetsförstärkning***335
LADDA NER
Källa: Finansdepartementet (21/9 2020)
* Höjning av låneramen från 125 till 200 mdkr. ** Höjning av taket för kreditgarantier höjs från 450 till 500 mdkr. *** Maxbelopp.

 

Lånegarantier innebär att staten går in som en slags borgenär och i viss utsträckning garanterar företagens lån. I statens företagsakut garanteras till exempel upp till 70 procent av lånen för små och medelstora företag. Det är dock inte staten som är långivare utan banker och andra kreditinstitut, vilka också gör själva kreditprövningarna. I den andra kategorin, skatteanstånden, stärks likviditeten genom att skatten skjuts upp. Om en ansökan beviljas beläggs anståndsbeloppet med ränta och avgift.

I vilken utsträckning de olika stöden faktiskt används varierar en hel del. I vissa fall är användningen hög. Hittills har till exempel drygt 28 miljarder kronor beviljats i korttidspermitteringar. Däremot är lånen via Statens företagsakut väsentligt mindre använda. Till och med den 18 september hade 2,2 miljarder beviljats i sådana lån, trots att taket för garantierna har satts till 100 miljarder kronor.

Exempel på användning av olika stöd

Miljoner kronor

Hittills beviljatBudgeterat
Korttidspermittering28 50443 000Beviljat belopp t.o.m. 200922
Statens företagsakut2 200100 000Beviljade lån t.o.m. 200918
Anstånd skattekontot40 904322 000Beviljat belopp t.o.m. 200904
LADDA NER
Källa: Finansdepartementet, Skatteverket, Riksgälden och Tillväxtverket