Företagskonkurser

Under 2023 försattes 9 397 företag med sammanlagt 20 712 anställda i konkurs. Jämfört med år 2022 steg antalet konkuser med ungefär 29 procent. Antalet anställda i företag som gått i konkurs steg med cirka 28 procent. 

Ett företag eller en person kan försättas i konkurs om skulderna inte kan betalas. Om de ekonomiska problemen bedöms vara kortsiktiga kan man istället ansöka om företagsrekonstruktion. Man kan likna detta vid arbetsmarknaden där varsel om uppsägning måste lämnas om en arbetsgivare planerar att säga upp mer än fem tjänster. Varsel behöver inte leda till uppsägning, på samma sätt som företagsrekonstruktion inte behöver leda till konkurs. Faktiska konkurser kan här liknas vid uppsägningar och stigande arbetslöshet. När konjunkturen viker är konkurser alltså inte bara en indikator utan också ett mått på utfall.

Under helåret 2023 försattes 9 397 företag i konkurs, vilket var ungefär 29 procent fler än år 2022. Det är däremto betydligt mycket färre företag än under början av 90-talet då Sverige genomled en djup ekonomisk kris. Därefter minskade gradvis konkurserna under ett antal år, ner till mer normala nivåer igen. Under 2000-talet har sedan uppgångar tillfälligt skett i samband med konjunkturnedgångar. I diagrammet ovan syns sådana toppar vid IT-kraschen i början av 00-talet, vid finanskrisen i slutet på samma årtionde och i samband med eurokrisen 2012-2013.

Antalet konkurser samvarierar med antalet anställda i företag som gått i konkurs. Under kriser tenderar dock antalet anställda att stiga mycket fortare än antalet företag. Detta beror på att en mängd mindre företag försätts i konkurs varje år, vilket späder ut antalet konkurser under krisår. Att större företag försätts i konkurs har större påverkan på samhällsekonomin, vilket gör att antalet anställda kan vara en bättre variabel att följa under kristider.