Historisk BNP-utveckling

Det välstånd stora delar av världen upplever idag är resultatet av en relativt kort period av ekonomisk tillväxt som tog fart efter den industriella revolutionen. Före denna enorma omvälvning ökade produktionen knappt alls med våra mått mätt.

Ekonomiskt välstånd är ett relativt nytt fenomen. Fram till den industriella revolutionen var den ekonomiska tillväxten nästan obefintlig under hundratals år. Generation efter generation levde i ungefär samma materiella armod som sina föregångare. När framsteg gjordes i produktionstekniken ledde de i regel till befolkningstillväxt, som innebar att produktionen per invånare snart gick ner till ungefär samma nivå igen. Att inkomster och produktion, år efter år, ökar snabbare än befolkningen är en relativt ny företeelse.

Utvecklingen illustreras i diagrammet ovan. Fram till 1800-talet steg BNP per capita väldigt långsamt. Produktionen per invånare var inte särskilt mycket högre vid 1700-talets slut än den hade varit vid seklets inledning. Gradvis började dock det ekonomiska välståndet att stegras. Först ut var Storbritannien, där den industriella revolutionen inleddes under andra halvan av 1700-talet. Sedan spred den sig till övriga Västeuropa och Nordamerika under tidigt 1800-tal.

Eftersom Storbritannien ledde utvecklingen steg inledningsvis BNP per capita mer påtagligt där än i länder dit industrialiseringen nådde senare. Jämför man exempelvis med Sverige hade de båda länderna ungefär lika hög BNP per capita vid inledningen av 1700-talet. Därefter började dock Storbritannien att dra ifrån och vid mitten av 1800-talet var landets produktion per invånare mer än dubbelt så hög som Sveriges.

Även Sverige stod dock inför stora förändringar. Under den andra hälften av 1800-talet liberaliserades ekonomin och handelshinder avskaffades. En viktig pådrivare var den dåvarande finansministern, Johan August Gripenstedt. De ekonomiska reformerna som genomfördes under denna tid, i kombination med utbyggnaden av järnvägsnätet och förbättringar i utbildningssystemet, skulle lägga grunden för en lång period av ekonomisk tillväxt. Successivt började skillnaderna gentemot länder som legat före oss i den industriella omvandlingen att minska.

Särskilt under perioden 1870 fram till första världskriget knappade Sverige in på Storbritannien – en trend som sedan återupptogs efter andra världskriget under rekordåren på 1950- och 60-talen. Perioden 1870-1970 beskrivs ibland som ”hundra år av tillväxt” – en epok då Sverige industrialiserades och blev ett av de rikaste länderna i världen.

Utvecklingen ser liknande ut om man jämför Sverige med USA, men eftersom den amerikanska ekonomin generellt vuxit snabbare än den brittiska under de senaste 150 åren har avståndet till Sveriges BNP per capita krympt i mer långsam takt.

Att jämföra länders BNP över så här långa tidsperioder görs förstås inte utan svårigheter. Tillgången på detaljerad statistik är väsentligt bättre idag än för hundra år sedan. De data som visas i diagrammen ovan kommer från Maddison Project, ett forskningsprojekt som bygger vidare på den brittiske ekonomen Angus Maddisons arbete med att skapa långa tidsserier över den ekonomiska utvecklingen.

Maddisons längsta tidsserie sträcker sig faktiskt över hela medeltiden ända tillbaka till det första millenniets inledning. I diagrammet nedan återges den serien med interpolerade värden för de tidsperioder där data saknas. Självfallet rör det sig om uppskattningar, men det viktiga med diagrammet är egentligen inte hur exakt det är, utan att det så tydligt visar hur speciella de senaste 100-150 åren har varit. Hur snabbt utvecklingen har gått. Det ekonomiska välstånd som allt fler kan ta del av idag hade varit fullständigt otänkbart bara för ett par generationer sedan.