Bostadsbyggandet i Sverige

Under det fjärde kvartalet av 2022 påbörjades byggandet av 8 700 nya bostäder. Det var en minskning med 56 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Under kvartalet färdigställdes 15 300 bostäder, en ökning med 2 procent jämfört med samma kvartal 2021.

Antalet nybyggda bostäder var något lägre under 2020, 2021 och 2022 än under 2019. Främst är det nybyggnation av lägenheter i flerbostadshus som varit lägre. Nyproduktionen av småhus har däremot varit relativt oförändrad. Siffrorna för 2022 är preliminära. På grund av eftersläpning i inrapporteringen från kommunerna brukar siffrorna revideras upp i senare revideringar.

Över tid har nybyggnationen av bostäder varierat mycket. Under och efter finanskrisen på 90-talet var bostadsbyggandet som lägst för att sedan stiga fram till finans- och skuldkrisen 2008. Efter krisen vände dock byggandet snabbt uppåt igen och redan 2010 var nybyggnationen uppe på samma nivå som innan krisen. Därefter skedde en kraftig ökning av bostadsbyggandet under ett antal år tills byggboomen nådde sin kulmen 2017.

Den bostadsbrist som finns idag är inte bara en effekt av att det har byggts för lite bostäder. Man kan likna bostadsmarknaden vid arbetsmarknaden, där det finns arbetslösa samtidigt som det finns lediga jobb. På samma sätt uppstår det matchningsproblem på bostadsmarknaden. Det kan finnas bostadsbrist även om det finns tillräckligt många bostäder på grund av att man bor i ”fel” bostäder. Bostäderna kan till exempel ligga på fel plats rent geografiskt; det finns för många bostäder där efterfrågan sjunkit på grund av utflyttning och för få på platser där inflyttningen varit hög. Matchningsproblemen kan också bero på att vissa bor för stort och andra för trångt, vilket kan bero på att rörligheten på bostadsmarknaden är låg.