Styrräntor - internationellt

Styrräntorna är centralbankernas viktigaste verktyg för att stimulera ekonomin under lågkonjunkturer och dämpa trycket på ekonomin under högkonjunktur. Styrräntor används också för att hålla inflationen på en låg och stabil nivå.

I stort sett alla ekonomier har en centralbank. I Sverige heter den Riksbanken, i USA Federal Reserve och i euroområdet heter den Europeiska Centralbanken, ECB.

I euroområdet bestäms den huvudsakliga penningpolitiken av ECB, där alla medlemsländer i eurosamarbetet finns representerade. Euroländerna har dock också kvar sina nationella centralbanker vilka är med och genomför penningpolitiken

Inriktningen på penningpolitiken kan naturligtvis variera mellan olika länder, men generellt kan man säga att dess främsta syfte är att skapa goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt, däribland genom att upprätthålla en låg och stabil inflation.

Det viktigaste penningpolitiska verktyget som centralbankerna besitter är styrräntan. I Sverige heter styrräntan reporänta, i euroområdet kallas den refiränta och i USA kallas den Fed Funds-ränta.

Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar centralbankerna marknadsräntorna i ekonomin. På så sätt kan centralbankerna stimulera ekonomin i lågkonjunkturer och kyla av den i högkonjunkturer. 

Att hålla en låg och stabil inflation är också en viktig uppgift för centralbankerna. Vissa centralbanker, såsom Riksbanken och ECB har uttalade inflationsmål medan andra centralbanker enbart har målet att hålla inflationen på en låg nivå som är förenlig med god ekonomisk tillväxt

Hur styrräntorna utvecklas är ofta i hög grad en avspegling av konjunkturutvecklingen. I samband med finanskrisen i slutet av 2008 sänktes samtliga styrräntor i USA, euroområdet och Sverige till rekordlåga nivåer. Räntan i USA har därefter stigit igen i takt med det stärkta konjunkturläget och ligger för närvarande en bra bit över ECB:s och Riksbankens nivåer.

I USA har man en räntekorridor. Mellan december 2008 och december 2015 låg den på 0,00-0,25 procent. Under de efterföljande åren höjdes den successivt så att taket till sist uppgick till 2,50 procent. Perioden av höjningar avslutades dock i augusti 2019 då Fed Funds-räntan sänktes till 2,00-2,25 procent. Det var första sänkningen sedan finanskrisen. Bakgrunden var bland annat ökad oro för den ekonomiska utvecklingen och handelskonflikten med Kina. Den svenska reporäntan har varit negativ sedan februari 2015 på grund av ett lågt inflationstryck. I januari 2019 höjdes reporäntan för första gången på sju år, men är alltjämt negativ.