Styrräntor - internationellt

I stort sett alla ekonomier har en centralbank. I Sverige heter den Riksbanken, i USA Federal Reserve och i euroområdet heter den Europeiska Centralbanken, ECB. 

I euroområdet bestäms den huvudsakliga penningpolitiken av ECB, där alla medlemsländer i eurosamarbetet finns representerade. Euroländerna har dock också kvar sina nationella centralbanker som är med och genomför penningpolitiken. 

Inriktningen på penningpolitiken kan variera mellan olika länder, men generellt kan man säga att dess främsta syfte är att skapa goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt, genom att dämpa konjunktursvängningar och upprätthålla en låg och stabil inflation.

Det viktigaste penningpolitiska verktyget som centralbankerna använder är styrräntan. I Sverige heter styrräntan bara styrräntan (tidigare hette den reporänta), i euroområdet kallas den refiränta och i USA kallas den Fed Funds-ränta.

Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar centralbankerna marknadsräntorna i ekonomin. På så sätt kan centralbankerna stimulera ekonomin i lågkonjunkturer och kyla av den i högkonjunkturer så att inflationen blir låg och stabil. Vissa centralbanker, såsom Riksbanken och ECB, har uttalade inflationsmål medan andra centralbanker enbart har målet att hålla inflationen på en låg nivå som är förenlig med god ekonomisk tillväxt. 

Hur styrräntorna utvecklas är ofta i hög grad en avspegling av konjunkturen. I samband med finanskrisen i slutet av 2008 sänktes styrräntorna i USA, euroområdet och Sverige till rekordlåga nivåer. Räntan i USA steg därefter igen i takt med det stärkta konjunkturläget och låg länge en bra bit över ECB:s och Riksbankens nivåer. I mars 2020 tvingade dock coronakrisen den amerikanska centralbanken att kraftigt sänka räntan. Tack vare starka ekonomiska stimulanser från både finans- och penningpolitiken återhämtade sig de flesta länderna relativt fort under 2021 och inflationen började ta fart. I mitten av mars 2022 inleddes en höjningscykel av den amerikanska centralbanken. Sedan dess har Riksbanken och många andra centralbanker också höjt räntan för att få ner inflationen till målen.