Styrräntor - internationellt

Styrräntorna är centralbankernas viktigaste verktyg för att stimulera ekonomin under lågkonjunkturer och dämpa trycket på ekonomin under högkonjunktur. På så sätt hålls inflationen på en låg och stabil nivå.

I stort sett alla ekonomier har en centralbank. I Sverige heter den Riksbanken, i USA Federal Reserve och i euroområdet heter den Europeiska Centralbanken, ECB.

I euroområdet bestäms den huvudsakliga penningpolitiken av ECB, där alla medlemsländer i eurosamarbetet finns representerade. Euroländerna har dock också kvar sina nationella centralbanker som är med och genomför penningpolitiken

Inriktningen på penningpolitiken kan variera mellan olika länder, men generellt kan man säga att dess främsta syfte är att skapa goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt, genom att dämpa konjunktursvängningar och upprätthålla en låg och stabil inflation.

Det viktigaste penningpolitiska verktyget som centralbankerna använder är styrräntan. I Sverige heter styrräntan reporänta, i euroområdet kallas den refiränta och i USA kallas den Fed Funds-ränta.

Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar centralbankerna marknadsräntorna i ekonomin. På så sätt kan centralbankerna stimulera ekonomin i lågkonjunkturer och kyla av den i högkonjunkturer så att inflationen blir låg och stabil. Vissa centralbanker, såsom Riksbanken och ECB, har uttalade inflationsmål medan andra centralbanker enbart har målet att hålla inflationen på en låg nivå som är förenlig med god ekonomisk tillväxt

Hur styrräntorna utvecklas är ofta i hög grad en avspegling av konjunkturen. I samband med finanskrisen i slutet av 2008 sänktes styrräntorna i USA, euroområdet och Sverige till rekordlåga nivåer. Räntan i USA steg därefter igen i takt med det stärkta konjunkturläget och låg länge en bra bit över ECB:s och Riksbankens nivåer. I mars 2020 tvingade dock coronakrisen den amerikanska centralbanken att kraftigt sänka räntan.

I USA har man en räntekorridor. Mellan december 2008 och december 2015 låg den på 0,00-0,25 procent. Under de efterföljande åren höjdes den successivt så att taket till sist uppgick till 2,50 procent. Perioden av höjningar avslutades i augusti 2019 då Fed Funds-räntan sänktes till 2,00-2,25 procent. Sänkningarna fortsatte därefter under hösten ner till 1,50-1,75 procent. I och med sänkningen i mars 2020 till följd av coronakrisen ligger den amerikanska räntan nu på 0,00-0,25 procent.