Styrräntan

1,75 procent
sep-22

Den 20:e september annonserade Riksbanken att styrräntan skulle höjas till 1,75 procent. Räntan höjs för att bromsa in ekonomin så att den höga inflationen dämpas. 

Riksbankens styrränta (som tidigare hette reporäntan) används för att öka eller minska efterfrågan i ekonomin. Genom att höja eller sänka styrräntan försöker Riksbanken motverka svängningar i konjunkturen så att inflationen hamnar på inflationsmålet.

Riksbanken har sedan 1993 som sin huvuduppgift att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Sedan 1999 är detta också lagstadgat. Kravet att hålla ett fast penningvärdet tolkas av Riksbanken som att inflationstakten ska vara låg och stabil. Konkret är målet att inflationstakten, mätt som förändringen av konsumentprisindex, KPIF, ska hållas kring 2 procent per år. Ett viktigt verktyg som Riksbanken kan påverka inflationstakten med är genom justeringar av styrräntan.

Hur påverkar ränteförändringar ekonomin?

Lite förenklat kan man säga att styrräntan fungerar som en gas och broms inom ekonomin. Riksbanken gör återkommande bedömningar av det svenska och internationella konjunkturläget, och tar beslut om styrräntan främst baserat på förväntningar om den framtida inflationsutvecklingen.

Om Riksbanken bedömer att de behöver dämpa det framtida inflationstrycket höjs styrräntan. Eftersom bankernas utlåningsräntor följer styrräntan så leder det till en minskad investeringsvilja, dämpad konsumtion och sjunkande börskurser. Det minskar i sin tur det allmänna efterfrågetrycket och då även inflationen. En höjning av styrräntan kyler alltså av ekonomin för att undvika överhettning under en högkonjunktur

Omvänt bidrar en sänkt styrränta till att marknadsräntorna sjunker. Sjunkande marknadsräntor ger ökad vilja att konsumera och investera. Följden blir ökade tillgångspriser, ökad belåning, ökad produktion och ett tryck uppåt på löner och priser, det vill säga ett ökat inflationstryck. En sänkt styrränta fungerar därför som stimulans i en lågkonjunktur.   

Det är viktigt att poängtera att en räntejustering inte får genomslag direkt på ekonomin. Det kan ta något år innan räntejusteringen slår igenom fullt ut. Det som i huvudsak styr Riksbankens beslut är därför inte dagens inflation utan förväntningar om framtida inflation