Långsiktigt minskat bidragsberoende

SCB publicerade i veckan siffror som visar att andelen som försörjs med olika former av bidrag ökade med 0,3 procentenheter mellan 2012 och 2013. Det var första gången sedan 2009 som man noterade en ökning. Sett ur ett lite längre tidsperspektiv ligger dock andelen bidragsförsörjda fortfarande relativt lågt. Dagens nivå på 14,7 procent i åldersgruppen 20-64 år kan till exempel jämföras med 2005 års nivå på 19,9 procent.

Ökade under 90-talskrisen

Bidragsförsörjningen ökade kraftigt i samband med den ekonomiska krisen i början på 90-talet. Som mest handlade det om nära 23 procent 1994. Därefter minskade andelen i takt med den ekonomiska återhämtningen. I slutet av 90-talet upphörde dock andelen att minska och fastnade istället kring 20 procent i flera år.  Inte förrän i mitten av 00-talet kom nästa trendbrott och kurvan började peka ned mot 15 procent, ungefär samma nivå som vi hade före 90-talskrisen.

Skifte mellan bidrag

När SCB följer hur bidragsförsörjningen utvecklas i samhället tittar man på fem olika typer av bidrag: sjukpenning, sjuk/aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd. Man räknar också ihop ersättningarna till något som kallas helårsekvivalenter. Det betyder till exempel att två personer som varit heltidsarbetslösa vardera sex månader, räknas som en helårsekvivalent i statistiken.

Över tid har fördelningen mellan de olika bidragsformerna skiftat. Den största gruppen, sett till andelen helårsekvivalenter, utgörs av sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension). Så har det varit ända sedan 90-talet. Samtidigt är det också just denna grupp som minskat mest under senare år.

Två typer av bidrag har dock ökat mellan 2005 och 2013. Ekonomiskt bistånd, alltså det som tidigare kallades för socialbidrag, har ökat med 0,2 procentenheter och andelen med försörjning från olika typer av arbetsmarknadsåtgärder har ökat med 1,2 procentenheter.

Stora regionala skillnader

Bryter man ner siffrorna över bidragsförsörjningen på regional nivå ser man att skillnaderna är ganska stora runt om i landet. Lägst var andelen i Stockholms län på 11,2 procent förra året. Detta kan jämföras med 18,8 procent i Gävleborgs län, högst i landet, eller 17,7 procent i Västernorrlands län.

Men det är inte bara norrlandslän som ligger över rikssnittet. Även län som Södermanland, Blekinge och Örebro hamnar högt upp. Snarare är det i norrlandslänen som bidragsförsörjningen minskat allra tydligast. Störst har nedgången varit i Norrbotten där andelen sjunkit från 26,2 procent år 2005 – då högst i landet – till 16,3 procent år 2013. Bakom nedgången ligger framförallt en kraftig minskning av sjuk- och aktivitetsersättning, där andelen sjunkit med 3,7 procentenheter. Norrbotten har därmed blivit det län i landet som har lägst bidragsförsörjning från sjuk- och aktivitetsersättning.

Trots dessa regionala skillnader är utvecklingen av bidragsförsörjningen i Sverige på många sätt ändå ganska entydig. Det centrala är att andelen som får sin försörjning från dessa system har minskat totalt sett och att denna trend syns i samtliga 21 län mellan 2005 och 2013.