Redan 36 procent kvinnor i styrelserna

Återigen har frågan väckts om kvotering till börsbolagens styrelser. Regeringen vill se minst 40 procent kvinnor på styrelseposterna redan nästa år. Frågan är om lagstiftning behövs. I de största svenska börsbolagen innehar kvinnor redan 36 procent av styrelseposterna.

De senaste veckorna har nyheter om kvinnors styrelsedeltagande duggat tätt. I början av månaden lyftes nyheten att börsbolag med mer jämställda styrelser gett högre avkastning än bolag med en större övervikt av män. I förra veckan kom beskedet från regeringen att de kommer lägga fram ett lagförslag om könskvotering till börsbolagsstyrelserna för omröstning i riksdagen. Förslaget innebär att minst 40 procent av styrelsemedlemmarna i 280 börsbolag och ett 50-tal statliga bolag ska vara kvinnor redan år 2017. Från år 2019 måste de bolag som inte lever upp till kvoteringskravet betala en sanktionsavgift på mellan 250 000 och 5 000 000 kronor.

En omtvistad fråga

Frågan om kvotering är omdiskuterad. Många är överens om att en jämnare könsfördelning i styrelserna och näringslivet i stort vore att föredra, men åsikterna går isär kring hur detta ska uppnås. Förespråkare för lagstiftning menar att snedfördelningen i bolagsstyrelserna är ett makt- och demokratiproblem och att kvotering skulle ge en jämnare könsfördelning i styrelserummen som sedan skulle sippra ner i organisationerna. De som motsätter sig förslaget menar istället att ökad jämställdhet på utbildningsområdet och gällande chefsutnämningar på sikt kommer sprida sig uppåt i organisationerna och att det är i början av karriären som fokus i jämställdhetsarbetet bör ligga. Det finns även en oro för att kvotering skulle leda till att osäkerhet uppstår kring kompetensen hos de kvinnor som lyckas ta sig till toppen av näringslivet.

Från näringslivets håll har lagförslaget mötts med skepsis. Det främsta motargumentet är att kvotering inkräktar på äganderätten. Då det är aktieägarna som äger bolagen bör det även vara deras uppgift att utse vilka personer som har rätt erfarenhet och kompetens för att ta beslut om verksamheten. För att samla på sig denna kunskap krävs ofta erfarenhet från ledningsarbete, vilket i sin tur kräver erfarenhet från tidigare chefsuppdrag, vilket ofta kräver en högskoleexamen. Detta skapar en betydande eftersläpning innan de jämställdhetsvinster som inträffat på andra områden når hela vägen upp till styrelsenivå.

Snart nås målet ändå

Ytterligare en fråga som har dykt upp i debatten är om kvoteringsförslaget kommit för sent för att ha någon inverkan på en redan uppåtgående trend. Spekulationer om att förslaget handlar mer om symbolpolitik och politisk positionering än jämställdhetsfrämjande har uppstått. De senaste åren har nämligen andelen kvinnor i styrelserna ökat utan politisk inblandning och trenden tycks hålla i sig.

Att näringslivet redan är på god väg att lösa kvoteringsfrågan utan kvotering syns bland annat i EU-kommissionens statistik över könsfördelningen i styrelserummen. I de 26 största svenska börsbolagen uppgick andelen kvinnor bland styrelseledamöterna till 33 procent i oktober förra året, näst högst i EU. Sedan dess har denna siffra ökat ytterligare och redan i april i år låg andelen kvinnor bland styrelsemedlemmarna på 36 procent. Det innebär att de största börsbolagen bara ligger fyra procentenheter lägre än regeringens mål. Med tanke på detta är det troligt att lagstiftning i frågan skulle vara verkningslös. Om de senaste årens ökningstakt håller i sig kommer kvoteringsfrågan inom kort att vara en icke-fråga.

Påverkar de mest jämställda

Det bör dock påpekas att de bolag som EU-kommissionen baserar sin statistik på är de största bolagen, för Sveriges del de 26 största. Det är i dessa bolag som andelen kvinnor i styrelserna är som högst. Enligt statistik från Andra AP-fonden är andelen kvinnor lägre i mindre bolag. I medelstora bolag är omkring 32 procent av styrelseledamöterna kvinnor och i små bolag ligger andelen på 25 procent. Lagförslaget riktar sig dock främst mot större bolag, det vill säga de bolag som i dagsläget har de mest jämställda styrelserna.