Studieresultat - gymnasiet

Tre fjärdedelar av alla elever som börjar på gymnasiet får ett slutbetyg med behörighet till universitet och högskola. 25 procent av eleverna slutför inte sina gymnasiestudier eller får ett slutbetyg utan behörighet.

Dagens betyg sätts utifrån en sexgradig betygsskala från A till F, där A är det högsta möjliga betyget och F är underkänt. Betyget F delas ut till elever som har varit närvarande men inte uppnått de mål- och kunskapsrelaterade kriterierna för betyget E eller högre. En lärare kan också välja att inte sätta något betyg alls och kursen markeras då med ett streck. Detta händer när en elev inte har varit närvarande och läraren därför inte har tillräckligt med underlag för att sätta ett betyg. Om en elev saknar ett betyg i ett eller flera ämnen får eleven inte ett slutbetyg. För elever som påbörjade sina studier innan den nya skollagen 2011 gavs betygen Mycket väl godkänt (MVG), Väl godkänt (VG), Godkänt (G) och Icke godkänt (IG).

Alla gymnasieprogram är i dag treåriga men vissa studier fördelas på fyra eller fem år. Sådana gymnasieprogram innefattar främst riksidrottsprogram. Av de elever som i somras haft fem år på sig att fullfölja sina gymnasiestudier, det vill säga de elever som påbörjade sina studier hösten 2011, var det drygt 15 procent som inte hade slutfört sina studier och fått ett slutbetyg.

Av de elever som inte slutförde gymnasiestudierna gjorde en tredjedel av dem sitt studieavbrott under årskurs ett eller två. Andelen elever som avbryter sina studier i tidigt stadie har ökat något under de senaste tre decennierna. Andelen elever som avbryter sina studier i årskurs tre har dock ökat mer sedan 90-talets början. Andelen elever som avbröt sina studier under år tre var i början av 90-talet ungefär tre procent. Det kan jämföras med nuvarande 10 procent.