Heckscher-Ohlin-modellen

I modellen anses ett land ha en komparativ fördel i produktionen av en vara som använder dess relativt överflödiga produktionsfaktor. Till exempel, om ett land som Sverige har relativt mycket högutbildad arbetskraft och kapital, medan ett land som Frankrike har relativt mycket odlingsbar mark och naturresurser, kommer Sverige att vara mer benäget att specialisera sig på produktion av varor som kräver mycket kvalificerad arbetskraft och kapitalintensiva processer, medan Frankrike kommer att specialisera sig på varor som drar nytta av dess naturresurser.

I detta fall kan Sverige producera avancerade teknologiprodukter som kräver högkvalificerad arbetskraft och kapital, medan Frankrike specialiserar sig på att producera jordbruksbaserade produkter, till exempel vin eller livsmedel. Eftersom Sverige har en överflödande tillgång på arbetskraft och kapital, kan de producera dessa varor mer effektivt och till lägre kostnader än Frankrike. Å andra sidan kan Frankrike producera jordbruksprodukter mer effektivt på grund av sitt överflöd av naturresurser.

Genom att handla med varandra kan Sverige och Frankrike dra nytta av sina komparativa fördelar. Sverige kan exportera sina högteknologiska produkter till Frankrike och importera jordbruksprodukter till lägre kostnad än om de skulle försöka producera dem själva. På samma sätt kan Frankrike dra nytta av att importera högteknologiska produkter från Sverige istället för att själva producera dem.

Sammanfattningsvis förklarar Heckscher-Ohlin-modellen att internationell handel kan förklaras genom skillnader i produktionsfaktorer mellan länder. Länder specialiserar sig på varor som använder deras överflödiga produktionsfaktorer, vilket leder till ökad effektivitet och välfärd genom handel.