Din skatt 2017

Kommunalskatten består av två delar: skatten till kommunen och skatten till landstinget. Nästa år väljer 21 kommuner och ett landsting att höja skatten. Totalt påverkas skattebetalarna i 36 kommuner av dessa höjningar. Mest kännbart blir det i Lekeberg och i Orust kommun där skatten höjs med 1,0 respektive 0,9 procentenheter.

Åtta kommuner väljer motsatt väg och sänker skatten nästa år. Största sänkningen genomförs i Värmdö kommun där skattesatsen minskas med 0,7 procentenheter. I Ljusnarsberg har politikerna valt en lite udda väg då man väljer att sänka skatten med mikroskopiska 0,01 procentenheter. Denna sänkning är naturligtvis i det närmaste betydelselös för skattebetalarna, men kan möjligen tolkas som en signal om att ambitionen är att sänka mer.

Höjts i samtliga kommuner

Att det trots vissa undantag är skattehöjningarna som dominerar är ingen ny företeelse. Jämfört med år 2000 – året då kyrkoavgiften plockades ur kommunalskatten och gjordes frivillig – har skatten faktiskt höjts i samtliga kommuner i landet. På sina ställen är det frågan om betydande höjningar. I Habo kommun har till exempel kommunalskatten stigit från 29,18 procent år 2000 till dagens 33,43 procent. En ökning med 4,25 procentenheter.

Idag spretar det påtagligt mellan landets kommuner. Som lägst är kommunalskatten i Vellinge (29,19 procent) och som högst är den i Dorotea (35,15 procent). På en månadslön om 30 000 kronor innebär det en skatteskillnad på 1 310 kronor per månad.

Dold skattehöjning

Två andra saker som kan påverka din skatt är att vi nästa år får en enhetlig begravningsavgift i landet (utom i Stockholm och Tranås), samt att brytpunkterna för statlig skatt räknas upp i lägre takt än normalt.

Den låga uppräkningen av brytpunkterna är ur skattebetalarnas perspektiv nästan en form av dold skattehöjning. Skälet till att den är svår att få grepp om är att brytpunkterna varje år ska räknas upp så att de ungefär följer den allmänna inkomstutvecklingen och inflationen. På så vis ska medborgarna inte drabbas av automatiska skattehöjningar bara för att priser och inkomster tenderar att stiga varje år. När man frångår detta och istället räknar upp brytpunkterna i lägre takt kommer fler att behöva betala statlig inkomstskatt än vad som annars hade varit fallet, och de som redan betalar statlig inkomstskatt kommer att behöva betala ett högre belopp.

2017 blir andra året i rad som regeringen väljer att räkna upp brytpunkterna i lägre takt än normalt. Regeringen har också aviserat att samma sak kan ske igen år 2018.

För att ta reda på exakt hur din inkomst kommer att beskattas nästa år kan du redan nu använda vår uppdaterade räknesnurra. Där kan du också se hur skatten har förändrats ända tillbaka till 2005 och ta reda på hur hög marginalskatt du har, det vill säga hur mycket du får behålla av din nästa inkomstökning.