Löner, kostnader och arbetslöshet

Arbetskraftskostnaderna i Sverige under 2020 uppgick till de fjärde högsta inom EU. Samtidigt har Sverige EU:s fjärde högsta arbetslöshet enligt statistik för mars månad. Jämförbara länder såsom Finland har lägre arbetskraftskostnader samtidigt som de har en lägre arbetslöshet. Sambandet mellan arbetskraftskostnader och arbetslöshet är omdebatterat och det kan därav vara nödvändigt att fördjupa sig i de olika variablerna för att bättre förstå situationen.

Företagens kostnader för att anställa en person är en viktig aspekt för att förstå hur arbetsmarknaden i olika länder ser ut. Arbetskraftskostnader indikerar bland annat utseendet på sammansättningen av arbetskraften. En högre utbildad befolkning tenderar att generera högre löner exempelvis. De påverkar också hur prisbilden kring varor och tjänster ser ut då höga kostnader för att anställa kan behöva kompenseras genom ett högre pris.

Vid 2020 års undersökning visade det sig att Sverige har EU:s fjärde högsta arbetskostnader, lägre än Danmark men samtidigt högre än Finland. Arbetskraftskostnaderna kan vidare delas upp i vad som är lönekostnader och vad som är kostnader för sociala avgifter. Danmark har exempelvis högst lönekostnader inom EU, som bland beror annat på att arbetstagaren står för delar av de sociala avgifterna själva. Att arbetstagaren i Danmark själv står för de sociala avgifterna kompenseras då genom en högre lön där arbetsgivaren kompenserar arbetstagaren. Finland har samtidigt högre lönekostnader än Sverige men de sociala avgifterna är dubbelt så höga i Sverige vilket gör att de totala arbetskraftskostnaderna blir högre.

Arbetskraftskostnaderna påverkar möjligheterna för arbetsgivare att anställa nya personer. Sänkta arbetskraftskostnader ger arbetsgivare ett utökat utrymme för exempelvis nyrekryteringar vilket potentiellt skulle kunna föra fler personer in till ett arbete. Vid fortsatta jämförelser med Finland och Danmark går det även att se att Sverige har en lägre andel jobb som har låga eller inga utbildningskrav. Höga arbetskraftskostnader medför att utrymmet för jobb som har låga eller inga utbildningskrav blir mindre då det blir mindre lönsamt att bedriva verksamheten.

Konsekvensen riskerar att bli arbetslöshet för de människor som inte kommer in på arbetsmarknaden. Sveriges arbetslöshet befinner sig vid en internationell jämförelse på en hög nivå och var under mars månad på EU:s fjärde högsta nivå, 9,1 procent. Sambanden mellan dessa variabler är inte alltid självklara och att förändra institutionella faktorer på en arbetsmarknad tar tid. Problemen med en hög arbetslöshet är dock påtagliga där det över tid finns risk att människor hamnar i långtidsarbetslöshet och kommer ännu längre från arbetsmarknaden vilket i sin tur kommer påverka länders produktion och välfärd.