EU:s växthusgasutsläpp

Under år 2021 var växthusgasutsläppen per capita inom EU 7,4 ton koldioxidekvivalenter. Sedan 1990 har utsläppen fallit med knappt 35 procent. De länder med högst utsläpp per capita var Luxemburg, Irland och Tjeckien. Sveriges hade lägst utsläpp per capita med 0,7 ton koldioxidekvivalenter.

En webbläsare som stöder JavaScript och SVG krävs för att se det här diagrammet.

Sedan år 1990 har utsläppen av växthusgaser inom EU fallit med knappt 35 procent. De länder där utsläppen fallit mest är Sverige med 77 procent, följt av Rumänien med 65 procent och Litauen med 56 procent. Enbart Lettland har ökat sina utsläpp sedan 1990, de har ökat sina utsläpp med 37 procent.

EU:s miljöpolitik

Miljöpolitiken inom EU är en delad befogenhet, vilket innebär att medlemsstaterna har möjlighet att införa lagstiftning för ökat miljöskydd, även om det redan finns omfattande EU-lagar på plats. Det är dock ovanligt att medlemsstaterna gör detta, på grund av administrativa kostnader och det faktum att EU-lagarna redan fastställer höga miljöskyddsstandarder.

När Sverige anslöt sig till EU år 1995 förväntade man sig att det skulle vara enkelt att uppfylla EU:s miljölagstiftning, eftersom man ansåg att man redan låg på eller över nivån för EU-lagstiftningen. Det visade sig dock vara en felaktig inställning, och det krävdes betydande anpassningar för att möta de strängare kraven från EU. EU och Sverige hade olika uppfattningar om lämpligheten i det befintliga regelverket, och Sverige genomgick omfattande förändringar för att uppfylla de nya standarderna.

Den europeiska miljörätten omfattar en rad förpliktelser, från skyddet av olika arter till fastställande av kvalitetsnormer för luft och vatten. Sveriges inhemska miljörätt påverkas i hög grad av EU-lagstiftningen, och detta är likadant för alla EU-länder. Idag är nästan alla svenska lagar inom miljöområdet anpassade efter EU:s regler och normer.