Friskolor i Sverige

Under läsåret 2022/23 fanns 831 fristående skolenheter inom grundskolan och 466 fristående skolenheter inom gymnasieskolan. Sedan friskolereformen 1992 har antalet friskolor och friskoleenheter i Sverige ökat.

År 2011 ändrades skollagen (2010:800) vilket medförde att begreppet skola som organisatorisk enhet ersattes med skolenhet. Förändringen av statistikhanteringen bidrog till att antalet kommunala skolenheter ökade med knappt 55 % under läsåret 12/13. För att jämföra utvecklingen över tid kan det vara mer rättvisande att studera andelen elever i friskola

För att få starta en friskola krävs att skolan har en idé som beskriver vad friskolan kan tillföra kommunen, alltså varför eleverna ska välja den skolan framför de befintliga skolorna. En friskola måste dessutom, efter remiss hos berörd kommun, godkännas av Skolinspektionen för att få driva verksamhet. 

Dagens regler formades i den så kallade friskolereformen som kom 1992. Friskolereformen innebar att samma villkor ska gälla friskolor och kommunala skolor. Detta innebär att skolpengen, som varje elev har, kan finansiera skolgång i antingen en kommunal eller en fristående skola. Friskolereformen innebär dessutom att Skolverkets regler kring vad som måste ingå i en utbildning gäller för kommunala skolor liksom för friskolor. Grundkunskapen ska därmed vara samma för de elever som gått kommunal skola som för de elever som gått friskola. Detta mäts bland annat genom de nationella prov som är obligatoriska för alla elever.