Stigande producentpriser och fortsatta flaskhalsar i världsekonomin

Producentpriser är en intressant indikator eftersom den dels visar hur priset för tillverkaren utvecklas men den ger också en hint om hur prisutvecklingen för dig som konsument kan tänkas utvecklas. Stiger priset för tillverkaren med 30 procent är det inte orimligt att tro att producenten också kommer behöva en högre kompensation för sin vara.

Inflationen har redan nu stigit kraftigt i så gott som alla västerländska länder även om det inledningsvis var klart mest fokus på energipriser. Nu har även prisökningarna spridits till andra sektorer. Priset för grundläggande metaller har stigit kraftigt och det kan dels förklaras av att insatsvarorna för att utvinna blivit dyrare i takt med energipriserna. Priset på grundläggande metaller såsom järn som också används för att tillverka legeringar som till exempel stål har stigit kraftigt.

Energipriserna är en viktig anledning till den stigande inflationen i såväl Tyskland som Sverige. Detta till trots så skiljer sig elproduktionen kraftigt mellan Tyskland och Sverige. Tysklands produktion av el är exempelvis betydligt mer beroende av kol och naturgas.

Sveriges elproduktion är istället framförallt beroende av vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. Vattenkraften stod exempelvis för drygt 40 procent av elproduktionen i Sverige.

Sverige lever dock inte som ett isolerat land utan har tvärtom en ekonomi som är uppbyggd via handel i form av import och export. Stigande priser i en stor närliggande ekonomi som också är en viktig handelspartner kan därför ge spridningseffekter även till oss. Liknande effekter syns även när större ekonomier såsom Kina kraftigt begränsar sin handel. När utbudet av varor minskat stiger priserna. Kina uppmättes 2019 stå för ungefär 29 procent av värdet av all tillverkning.

Under de senaste månaderna har Kina återigen infört kraftiga restriktioner för att stoppa smittspridningen av Covid-19, det har även påverkat världshandeln då rörelsefrihet till stor del påverkats av restriktionerna. Det har stört värdekedjorna tydligt och i ett index framtaget av Federal Reserve Bank of New York syns påverkan av restriktionerna de senaste åren. Enligt beräkningar gjorda av företaget Windward står nu en femtedel av världens containerfartyg stilla utanför en hamn i väntan på att få lasta av. Utav dessa väntande containerfartyg står ungefär en fjärdedel i Shanghai.

Kina har nu börjat lätta på somliga restriktioner i städer som Shanghai men påverkan på värdekedjor kan antas bestå en tid. Även kriget i Ukraina har bland annat bidragit till de kraftigt stigande energipriserna i Tyskland. Ukraina är också en stor producent av spannmål. Huruvida en mer åtstramande penningpolitik på kort sikt kan få ned de stigande priserna återstår att se men det är utan tvekan en utmaning större än vi sett på länge.