Examensålder

Svenskar är relativt sena med att ta ut sin första examen från universitet eller högskola. Genomsnittsåldern för att ta ut en kandidatexamen i Sverige är 28 år, vilket är två år äldre än snittet inom OECD. Ett sent inträde på arbetsmarknaden kan få konsekvenser både för personen ifråga och för samhället i stort.

Svenskar är sena med att ta ut sin första examen från universitet och högskolor. Genomsnittsåldern för en kandidatexamen är 28 år, vilket är nästan fem år äldre än genomsnittet i Storbritannien. Svenska studenter påbörjar ofta sina studier sent efter ett flerårigt uppehåll efter gymnasiet. En anledning till detta kan vara att avkastningen på utbildning i Sverige är relativt låg på grund av höga marginalskatter och en sammanpressad lönestruktur. En annan anledning är att utbildningen är kostnadsfri, vilket gör att det inte finns ett lika stort behov av att utbilda sig tidigt för att kunna betala tillbaka sin utbildning.

För samhället är det positivt att många läser vidare och att vi har en högutbildad arbetskraft. Mer utbildning leder i regel till högre tillväxt, högre löner och ett bättre fungerande samhälle. Men samhällsekonomiskt är det viktigt att man kommer ut i arbetslivet relativt snabbt. Man pratar om högre pensionsålder men det är minst lika relevant att prata om ett tidigare inträde på arbetsmarknaden. Sverige subventionerar utbildning och för att utbildningen ska "betala tillbaka sig" är det viktigt att man jobbar många år efter utbildningen.

I en bilaga till Långtidsutredningen 2011 uppskattar man att den privatekonomiska förlusten av att förskjuta sin examensålder med ett år uppgår till 80 000 kr. Den samhällsekonomiska förlusten beräknas dock vara dubbel så stor. Det beror på att de som tar examen senare i livet i genomsnitt tar emot mer transfereringar samt skatteintäkter som samhället går miste om.