Minskad offentlig skuldkvot i EU

Färska siffror från Eurostat visar att den offentliga skuldsättningen fortsatte att minska i EU under förra året. Mätt som andel av BNP sjönk skuldkvoten från 81,7 till 80,0 procent. Spelrummet för finanspolitiska stimulanser är dock fortfarande begränsat.

Finans- och eurokrisen medförde att den offentliga skuldsättningen ökade kraftigt i många EU-länder. Totalt steg EU:s skuldkvot från omkring 60 procent av BNP före krisen till som mest 87 procent år 2014. Under senare år har dock statsfinanserna förbättrats på flera håll och skuldkvoten fallit tillbaka något. Även räntebetalningarna på skulderna har minskat i förhållande till BNP. Faktum är att räntekvoten till och med är lägre idag än den var innan krisen bröt ut för tio år sedan.

Expansiv finanspolitik, eller?

Sjunkande offentliga skuld- och räntekvoter kan tyckas skapa utrymme för en mer expansiv finanspolitik. Ett hinder för detta är dock att skuldsättningen fortfarande ligger kvar på en hög nivå i många länder. Stora EU-ekonomier som Frankrike och Spanien har båda skuldkvoter på omkring 100 procent av BNP, och Italiens skuldkvot överstiger till och med 130 procent. Detta är långt över den gräns på 60 procent av BNP som EU:s regelverk tillåter. När den offentliga skuldsättningen överskrider denna gräns ska länderna egentligen vidta åtgärder så att den överskjutande delen minskas med 1/20-del per år.

Tyskland är det enda av de stora länderna som är i närheten av att klara 60-procentskravet. Där har man sedan 2012 stabilt lyckats minska skuldkvoten, som nu är nere på 61 procent. Det har därför börjat höras önskemål om en mer frikostig tysk finanspolitik, till exempel från Internationella valutafonden och OECD. Särskilt nu när tillväxten blev negativ under andra halvåret 2018 och de låga tyska statsobligationsräntorna dessutom gjort det extremt billigt att låna. Hittills har dock den tyska regeringen, med finansministern Olaf Scholz i spetsen, gjort bedömningen att nedgången i ekonomin beror på andra faktorer och därför avvisat en ökad skuldsättning.

Oavsett hur de enskilda regeringarna väljer att agera framöver, visar de nya siffrorna från Eurostat att åtminstone en del av det offentliga skuldberg som byggdes upp under krisen har nötts ner under senare år. Samtidigt är utrymmet för underbalanserade budgetar även framöver tämligen begränsat. I alla fall om fler länder ska klara 60-procentskravet än de 14 som för närvarande gör det.