Internationellt höga lägstalöner

En lön på 13 400 kronor i månaden. Så hög skulle lägstalönen i Sverige vara om vi införde en minimilön på samma nivå som Tyskland. Den tyska minimilönen uppgår nämligen till 48 procent av medianlönen.

Lägstalöner har stor betydelse för hur väl arbetsmarknaden fungerar. Nivån på lägstalönerna påverkar hur många nya jobb som skapas och i vilka sektorer. Framförallt påverkar lägstalönerna framväxten av enkla jobb. Höga lägstalöner kan leda till att enkla jobb försvinner eller aldrig skapas.

Vilka jobb som skapas påverkar vilka som anställs. Om det finns få enkla jobb ökar risken att lågutbildade stängs ute från arbetsmarknaden. För personer som är nya på arbetsmarknaden spelar lägstalönerna också en avgörande roll eftersom de påverkar möjligheterna att få ett första jobb. Om det är lika dyrt att anställa någon med begränsad erfarenhet som någon med referenser från tidigare anställningar kommer många arbetsgivare att välja bort mindre erfarna personer till förmån för ansökande som redan har fått fotfäste på arbetsmarknaden. 

På senare tid har flera expertorganisationer, bland annat IMF och Konjunkturinstitutet, uppmärksammat att de svenska lägstalönerna ligger högt och att det försvårar inträdet på arbetsmarknaden för unga och utrikes födda. I Sverige finns det ingen lagstadgad minimilön utan lägstalönerna varierar mellan olika kollektivavtal. Det är inte ovanligt att de ligger omkring 20 000 kronor i månaden för personer som är 20 år eller äldre. Här hittar du ett urval sammanställt av Medlingsinstitutet.

I många andra europeiska länder ligger lägstalönerna betydligt lägre än i Sverige men det finns stora skillnader mellan länder. Av de 22 EU-länder som har lagstadgade minimilöner varierar nivån från 184 euro i månaden i Bulgarien till 1 923 euro i månaden i Luxemburg. Det motsvarar ungefär 1 700 kronor respektive 18 000 kronor i månaden.

Minimilön som andel av medianlön

Att jämföra minimilöner mellan länder är dock problematiskt eftersom det generella löneläget är olika högt i olika länder. För att få en uppfattning av hur högt minimilönerna ligger i förhållande till övriga löner kan man räkna ut minimilönebettet som visar minimilönen som andel av medianlönen. Ett högt värde betyder att det är liten skillnad på minimi- och medianlönen och ett lågt att det är stor skillnad.

Bland de EU-länder som har lagstadgade minimilöner är minimilönebettet lägst i Tjeckien. Minimilönen ligger på 36,8 procent av medianlönen. Högst är det i Frankrike där minimilönen uppgår till 61,1 procent av medianen. Tysklands nyligen införda minimilön ligger på 47,8 procent av medianlönen.

13 400 kronor i månaden

Att de svenska lägstalönerna är höga blir tydligt i internationella jämförelser. Medianlönen i Sverige ligger på 28 000 kronor i månaden vilket betyder att lägstalönen skulle ha legat på 17 100 kronor i månaden om vi hade haft samma minimilönebett som i Frankrike, det vill säga det EU-land med högst minimilönebett. Om Sverige istället hade legat i paritet med det EU-land med lägst minimilönebett, Tjeckien, skulle de svenska lägstalönerna ha legat omkring 10 300 kronor. Vill vi istället jämföra oss med Tyskland, som ligger någonstans mellan extremerna Frankrike och Tjeckien, skulle de svenska lägstalönerna ha uppgått till omkring 13 400 kronor i månaden.