Frågor och svar

Här kan du få svar på de vanligaste frågorna rörande Sveriges ekonomi och Ekonomifakta.

Titta även under rubrikerna till vänster för frågor och svar inom specifika ämnesområden som ekonomi, skatter och arbetsmarknad. Skulle du inte hitta det du söker kan du skicka dina frågor till oss så svarar vi personligen via e-post till dig.

De vanligaste...

  • Vad är värnskatt?

    Värnskatten är den extra höjning av den statliga inkomstskatten med fem procentenheter som träder in vid en årsinkomst om 629 200 (år 2015). Efter den punkten betalar man cirka 57 procent i skatt på sin nästa löneökning.

    Senast uppdaterad: 2015-10-08
  • Hur hög lön får jag?

    Det är svårt att ge någon generell bild av lönenivåer i olika länder eftersom det är många faktorer som har betydelse. Till exempel beror det på tidigare erfarenheter och utbildningsnivån. I Sverige är lönespridningen mindre än i många andra länder. Det innebär att det är mindre skillnad i inkomst mellan de som är höginkomsttagare och de som är låginkomsttagare. Till exempel är det inte så stor skillnad i lön mellan den som har utbildat sig och den som inte har gjort det.

     

    Senast uppdaterad: 2012-03-15
  • Hur påverkas Sverige av skuldkrisen i Europa?

    Krisen i Europa påverkar Sverige främst genom att EU är vår största exportmarknad. När efterfrågan från EU minskar påverkar det svenska exportföretags föräljning negativt.

    Senast uppdaterad: 2015-10-08
  • Vad är inflation?

    Inflation är detsamma som försämrat penningvärde genom att det allmänna prisläget ökar, man får helt enkelt färre varor för samma mängd pengar. Om inflationen till exempel har varit 5 procent ett visst år, betyder det att de varor och tjänster som vi konsumenter handlar i genomsnitt har ökat i pris med 5 procent under året. Pengarna har blivit mindre värda.

    I Sverige är det Riksbanken som har i uppdrag att hålla inflationen i schack. Riksbanken har som mål att prisökningarna, det vill säga inflationen, ska vara 2 procent per år. Konsumentprisindex, KPI, är det index som inflationen vanligtvis beräknas efter i Sverige. Inflationen är den procentuella förändringen av KPI. KPI beräknas och presenteras varje månad av Statistiska Centralbyrån, SCB.

    Senast uppdaterad: 2011-11-15
  • Är det bäst med få arbetslösa eller många sysselsatta?

    Ofta pratar man om att så många som möjligt ska vara i arbete. Då syftar man normalt på att så få som möjligt ska vara arbetslösa. Men att arbetslösheten går ner behöver inte betyda att fler personer arbetar, alltså att sysselsättningen stiger. Man kan också gå från arbetslöshet till förtidspension, studier eller sjukskrivning. Därför är det viktigt att inte bara prata om arbetslösheten utan också om sysselsättningen. Om istället sysselsättningen ökar så är det fler personer som faktiskt arbetar och bidrar med resurser till den välfärd som vi alla kan behöva.  

    Senast uppdaterad: 2012-03-15
  • Varför uppstår lågkonjunkturer?

    Ekonomin går upp och ner i konjunkturcykler. En konjunkturcykel, det vill säga en uppgång och nedgång, tar ungefär 5 år. Sverige är ett litet land som är beroende av omvärlden genom utrikeshandel, investeringar över landsgränser och genom gränslösa kapitalmarknader. Därför påverkas vi i stor utsträckning av konjunkturläget i omvärlden.

    En konjunkturnedgång kan sättas igång av exempelvis minskad efterfrågan på våra exportvaror från utlandet. Det kan också vara minskad efterfrågan på den svenska hemmamarknaden på grund av exempelvis ökade priser, eller inflation, höga räntor och ökade produktionskostnader som följd av en överhettning i ekonomin. Då kan företagen inte sälja lika mycket som förut och måste kanske säga upp personal och rationalisera i sin produktion. När produktionen minskar, arbetslösheten ökar och ekonomin rent allmänt går sämre säger vi att vi har en lågkonjunktur.

    Senast uppdaterad: 2011-11-15
  • Vad händer när man arbetar svart?

    Jobbar man svart betyder det att man inte betalar skatt på sin lön. Företaget man arbetar för betalar inte heller arbetsgivaravgifter. Att jobba eller anställa svart är olagligt. Dessutom så innebär svarta jobb att kommuner, landsting och stat får in mindre skatteintäkter. Det blir alltså mindre pengar att fördela på bland annat skola, vård, omsorg. Även om de som arbetar och anställer svart inte betalar skatt till den offentliga välfärden så har de rätt att ta del av den. Det är alltså lika många människors behov som ska tillgodoses fast med mindre pengar. För den som arbetar svart innebär det en stor risk. Man har ingen försäkring om någonting skulle hända på jobbet. Lönen är inte pensionsgrundande och man omfattas inte av kollektivavtal eller regler kring uppsägning. 

    Senast uppdaterad: 2011-11-15
  • Vad är kollektivavtal?

    Kollektivavtal tecknas mellan en arbetsgivarorganisation, eller enskild arbetsgivare, och en arbetstagarorganisation. Kollektivavtal reglerar bland annat löner och övriga anställningsvillkor. Andelen arbetstagare i Sverige som omfattas av kollektivavtal har minskat något den senaste tiden. Ungefär 80 procent av Sveriges arbetstagare omfattas idag av kollektivavtal i någon form.

    För att få till stånd ett kollektivavtal har arbetstagarens fackliga organisation rätt att vidta stridsåtgärder, till exempel strejk. Arbetsgivarnas motvapen kallas lockout och innebär att anställda utestängs från arbete. I dagens konkurrensutsatta ekonomi har det dock blivit alltför kostsamt att lockouta personal, varför stridsåtgärden inte används i nämnvärd utsträckning längre.

    Senast uppdaterad: 2010-02-08
  • Kan man styra konjunkturen?

    Inom nationalekonomin talar man ibland om stabiliseringspolitik. Detta innebär att man i lågkonjunktur kan stimulera ekonomin med penningpolitik, exempelvis sänkta räntor, eller finanspolitik, såsom sänkta skatter eller ökade offentliga utgifter. I högkonjunktur kan man istället göra tvärtom för att dämpa tillväxten i ekonomin, annars riskerar den att bli överhettad. Att kunna pricka in dessa åtgärder i rätt tidpunkt i konjunkturcykeln är dock mycket svårt. Man riskerar till exempel stimulera ekonomin i en konjunkturuppgång vilket kan leda till en kraftigt överhettad ekonomi.

    Eftersom det har visat sig svårt att framgångsrikt driva en aktiv stabiliseringspolitik menar många att det är bättre att låta bli. Dessutom kan lågkonjunkturer på sikt faktiskt vara bra för ett land eftersom de brukar leda till att svaga branscher slås ut och att utrymme därmed skapas till nya, mer livskraftiga, branscher. Detta brukar man kalla för strukturomvandling.

    Dessutom är Sverige ett litet land som är beroende av omvärlden. Därför påverkas vi i stor utsträckning av vilket konjunkturläge andra länder befinner sig i. Ur den synvinkeln kan det därför vara svårt att styra ekonomin i en riktning, men kan man möjligtvis dämpa svängningarna i konjunkturcykeln.

    Senast uppdaterad: 2009-12-28
  • Vad är vinst?

    Resultaträkningen visar företagets intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Resultaträkningen visar alltså om företaget har gått med vinst eller förlust.

    Om man är intresserad av att om se om ett företag har gått bra eller dåligt räcker det inte bara med att titta på hur stor vinsten är räknat i kronor och ören. Vinsten, eller resultatet, måste ställas i relation till företagets storlek, ett relationstal som mäter företagets lönsamhet. Kort beskrivet kan detta studeras på två sätt.

    • Det ena är att titta på resultatet räknat i procent av omsättningen, så kallade netto- eller bruttomarginal beroende på vilket resultat man väljer att använda.
    • Det andra sättet är att uttrycka resultatet som procent av det totala kapitalet, så kallad balansomslutningen, eller det egna kapitalet. Då brukar man tala om avkastning eller räntabilitet.
    Senast uppdaterad: 2010-02-08