Ersättning för höga sjuklönekostnader – vad är det och hur fördelas den?

Sedan år 1992 är det som regel arbetsgivarens ansvar att betala sjuklön till sina anställda under de två första sjukdomsveckorna. Det innebär en trygghet för den anställda men också en kostnad för arbetsgivaren. För en del arbetsgivare, typiskt sett företag med färre anställda, kan kostnaderna förknippade med detta vara utmanande. Av den anledningen finns det sedan år 2010 en generell statlig ersättning för höga sjuklönekostnader som omfattar alla arbetsgivare.

Systemet är utformat för att i huvudsak stötta mindre arbetsgivare

Det nuvarande skyddet för höga sjuklönekostnader började gälla år 2015. Det bygger på att Försäkringskassan beslutar om rätten till ersättning utifrån de uppgifter om sjuklönekostnader som arbetsgivarna lämnar i arbetsgivardeklarationen till Skatteverket. Därefter betalas ersättningen ut årligen via skattekontot. Den totala ersättningen som en arbetsgivare kan få bestäms utifrån arbetsgivarens årliga lönekostnad och den del av sjuklönekostnaderna som överstiger en förutbestämd andel av den totala lönekostnaden. Den förutbestämda andelen är lägre för små arbetsgivare. Eftersom mindre arbetsgivare generellt sett har lägre sjuklönekostnader, så träder skyddet mot höga sjuklönekostnader in tidigare för dem än för större arbetsgivare. Dessutom finns det ett tak för hur mycket en arbetsgivare kan få i ersättning per år. Taket uppgår till 250 000 kronor.

Nivåer för sjuklöneersättningen

Total årlig lönekostnad Ersättningsnyckel Avdrag från sjuklönekostnad
< 3 miljoner kr 0,005 %             - 15000 kr
3 - 6 miljoner kr 0,009 % 27 000 - 54 000 kr
6 - 12 miljoner kr 0,012 %   72 000 - 144 000 kr
12 - 20 miljoner kr 0,013 % 156 000 - 144 000 kr
20 miljoner kr < 0,015 % 250 000 <                    

 

Om vi tar ett litet företag med en total lönekostnad om 500 000 kronor som illustrativt exempel och antar att det har en sjuklönekostnad på 25 000 kronor, så skulle deras ersättning uppgå till 22 500 kronor. Det förklaras av att företaget får ersättning för den del av sjuklönekostnaden som överstiger 0,5 procent av deras totala lönekostnad, det vill säga 0,005*500 000 = 2500 kronor. Med en total sjuklönekostnad på 25 000 kr blir ersättningen alltså 25 000 - 2 500 = 22 500 kronor.

Under Coronapandemin, då arbetsgivarnas sjuklönekostnader ökade markant till följd av en kraftig uppgång av sjukdomsfall, införde regeringen tillfälliga regler som i varierande grad täckte en betydligt större del av arbetsgivarnas sjuklönekostnader än den ordinarie ersättningen. Under månaderna april-juli år 2020 ersatte staten exempelvis sjuklönekostnader fullt ut.

Fler arbetsgivare har mottagit mer ersättning

Sedan den nuvarande formen av ersättning för höga sjuklönekostnader infördes år 2015 har antalet arbetsgivare som mottagit ersättning ökat kraftigt.  Om vi däremot bortser från pandemiåren 2020-2022 har ökningstakten inte varit lika hög. I genomsnitt mottog ca 45 000 arbetsgivare per år den statliga ersättningen under perioden år 2015-2019. Det motsvarar ca 12 procent av alla arbetsgivare i Sverige. 

Även summan av alla utbetalda ersättningar har ökat över tid. Under perioden 2015-2019, då den ordinarie ersättningen gällde, ökade utbetalningarna från knappa 800 000 kronor till ca 1,1 miljoner kronor. När regeringen därefter införde den tillfälliga ersättningen år 2020-2022 ökade utbetalningan markant. Enligt Försäkringskassans prognoser väntas den totala ersättningen uppgå till 1,6 miljarder kronor i år för att sedan öka till 2,6 miljarder kronor år 2026. Försäkringskassan menar att ökningen bland annat förklaras av att fler arbetsgivare fått kännedom om ersättningen under pandemin. 

 

Små arbetsgivare kompenseras normalt sett i större utsträckning 

Det är framförallt små arbetsgivare med en total lönekostnad om högst 3 miljoner kronor per år som mottagit ersättning. Under perioden år 2015-2019 var sju av tio arbetsgivare som mottog ersättning just en liten arbetsgivare. Under pandemiåren utgjorde den här gruppen 82 procent av alla arbetsgivare som mottog ersättning. Att det är just mindre arbetsgivare som mottar mest ersättning är inte förvånade, de utgör nämligen en majoriteten av alla arbetsgivare i Sverige. Idag finns ungefär 400 000 arbetsgivare i Sverige, varav 300 000 är mindre arbetsgivare med total årlig lönekostnad om högst 3 miljoner kronor.

Små arbetsgivare är också den grupp som normalt sett har mottagit den största andelen av den totala utbetalda ersättningen. Under perioden år 2015-2019 uppgick deras andel av den totala utbetalda ersättningen till ca 40 procent.

 

Under pandemiåren däremot betalades majoriteten av den totala ersättningen ut till stora arbetsgivare med en total lönekostnad över 20 miljoner kronor. Det beror på att staten då ersatte högre belopp än tidigare, under vissa perioder till och med hela sjuklönekostnaden. Eftersom stora arbetsgivare har fler anställda och typiskt sett högre sjuklönekostnader mottog de också högre ersättning. 

Regeringen vill avskaffa ersättningen för höga sjuklönekostnader

I budgetpropositionen för år 2024 föreslår regeringen att den statliga ersättningen för höga sjuklönekostnader ska avskaffas, vilket enligt Socialdepartementet kommer minska statens utgifter med 1 230 miljoner kronor år 2025 och 2 638 miljoner kronor år 2026. Regeringen menar att dagens ersättningsnivåer minskar företagens drivkrafter att förebygga sjukfrånvaro och att systemets utformning gör att det finns en hög risk för felaktiga utbetalningar. Försäkringskassan uppskattar att 406 miljoner kronor eller 3,2 procent av den totala ersättningen betalades ut felaktigt under 2021.