Utsläpp av partiklar och VOC

Sverige har från 1990 till 2022 minskat sina partikelutsläpp med 65 procent, främst genom omstruktureringar inom industrin och förändringar i uppvärmningsteknik. Åtgärder mot gaser som svaveldioxid och kväveoxider, som omvandlas till aerosoler, bidrar också till minskningen.

Från 1990 till 2022 har Sverige minskat sina partikelutsläpp med 65 procent. Partiklar, som bidrar till luftföroreningar, kommer från flera källor, där förbränning traditionellt har varit en huvudkälla. Däremot finns även andra betydande källor såsom uppvirvling av stoft. Under 1970- och 1980-talen genomfördes omfattande åtgärder inom industrin för att minska partikelutsläpp, vilket ledde till en generell minskning av utsläpp från skorstenar och liknande.

Förändringar i lokal uppvärmning under 1990-talet bidrog också till minskningen av partikelutsläpp. Föråldrade, smutsiga vedpannor ersattes med modernare uppvärmningssystem, nyare pannor och fjärrvärmecentraler. Dessa förändringar spelade en viktig roll i att reducera partiklar i atmosfären.

Partiklar kan även bildas i atmosfären genom kemiska reaktioner där gaser såsom svaveldioxid oxideras till sulfat och övergår i partikelform, vilket skapar aerosoler. Även ammoniak, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC) kan omvandlas till aerosoler. Därför är åtgärder mot dessa gaser effektiva för att begränsa partikelbildning. Dessa små partiklar, liksom svavel- och kväveoxider, är ett gränsöverskridande miljöproblem då de kan transporteras långa sträckor i atmosfären.

Utsläppens påverkan på miljön

Partiklar och flyktiga organiska ämnen (VOC) påverkar luftkvaliteten och ekosystemen både på land och i vatten. Partiklar, som kan vara allt från grova till ultrafina, är särskilt oroande eftersom de kan tränga in djupt i lungorna och orsaka allvarliga respiratoriska och kardiovaskulära problem hos människor. De bidrar till försämrad synlighet och luftkvalitet och kan transportera skadliga föroreningar som tungmetaller, vilket påverkar jordens kvalitet och växternas hälsa.

VOC, å andra sidan, är gasformiga föroreningar som avges från en mängd källor, inklusive industriella processer, fordonsavgaser och användning av lösningsmedel. Dessa gaser är avgörande i bildandet av marknära ozon och finpartikulärt material, vilka är skadliga för människors hälsa och bidrar till kroniska andningssjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar. I miljön bidrar VOC till bildandet av fotooxidanter, som kan skada växter och minska skördars produktivitet.

Både partiklar och VOC spelar även en roll i eutrofieringen av vattenmiljöer, vilket leder till övergödning och algblomningar. Detta kan minska syrenivåerna i vattnet och skadar vattenlevande organismer, vilket påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemens stabilitet.