Vad är ett inträdesjobb?

Alliansens förslag om inträdesjobb liknar delvis redan befintliga system för subventionerade anställningar. En viktig skillnad är dock att subventionen inte enbart bärs av staten utan till viss del även av den anställde.

I förra veckan presenterade Alliansen en ny arbetsmarknadsreform med ett förslag om inträdesjobb. Syftet med reformen är att minska trösklarna in på arbetsmarknaden för de som idag står längst ifrån arbete.

Inträdesjobb på pappret

Inträdesjobben kommer kunna användas av nyanlända under de fem första åren i Sverige och av unga upp till 23 år som saknar gymnasieutbildning. Det är de två grupper som idag ses ha svagast ställning på den svenska arbetsmarknaden. Stödet kommer ges i maximalt tre år och följer arbetstagaren. Det betyder att om den anställde byter jobb kommer tiden att fortsätta räknas ned och inte börja om på nytt.

Lönen för inträdesjobbet kommer uppgå till 70 procent av ingångslönen för branschen, upp till som högst 21 000 kronor per månad. 30 procent av arbetstiden är då också tänkt att gå till någon typ av utbildning eller att lära sig arbetet. Genom att lönen sätts till 70 procent av ingångslönen blir anställningskostnaden naturligtvis lägre. Den sänks också ytterligare genom att arbetsgivaravgiften exkluderas under de tre år som subventionen gäller.

Inträdesjobb i verkligheten

Räkneexemplet här nedanför visar hur ett inträdesjobb skulle se ut i verkligheten och vad det innebär för arbetsgivaren och arbetstagaren. Lönenivån i vårt räkneexempel följer samma riktlinjer som förslaget, det vill säga 70 procent av som högst 21 000 kronor, vilket för övrigt är en lönenivå som ligger relativt väl i linje med många av dagens kollektivavtalade ingångslöner.

Exempelberäkning på inträdesjobb

Vanlig anställningInträdesjobb
Kostnad för arbetsgivare28 78015 520
- Avtalade sociala avgifter1 180820
- Arbetsgivaravgift6 6000
Lön21 00014 700
- Inkomstskatt6 1603 930
+ Jobbskatteavdrag1 6301 210
Lön efter skatt16 47011 980
Källa: Egna beräkningar
Not: Genomsnittlig kommunal skattesats har använts i beräkningarna. Beloppen är avrundade till tiotal kronor.

 

Som exemplet visar blir anställningskostnaden för ett inträdesjobb betydligt lägre än för en vanlig anställning, närmare 12 000 kronor lägre. Samtidigt blir lönen till den anställde lägre, men skillnaden är betydligt mindre. Jämfört med en vanlig anställning skulle löneskillnaden vara ca cirka 4 500 kronor efter skatt.

Visserligen är den slutliga lönen på cirka 12 000 kronor lägre än de ursprungliga cirka 16 500 kronorna, men det är även väsentligt mer än de cirka 7 300 kronor som idag är den genomsnittliga ersättningen i etableringsuppdraget och som i praktiken är alternativet för många av de som kan tänkas få ett inträdesjobb. Anställningen i sig skulle även ge den arbetslivserfarenhet som idag är så viktig för att ta sig vidare på svensk arbetsmarknad.

Inträdesjobb i jämförelse

Att reformen, genom den lägre lönen, till viss del bärs av individen själv är det som skiljer reformförslaget från tidigare varianter av subventionerade anställningar. Reformen blir på så vis en sorts kompromiss där både stat och arbetstagare bär en del av kostnaden för att kompensera för den lägre produktiviteten och där båda parter hjälper till att sänka trösklarna till arbetsmarknaden. Att reformen inte går via Arbetsförmedlingen utan sköts mellan arbetsgivare och arbetstagare är även det en skillnad från tidigare varianter av subventioner.

Den lägre anställningskostnaden och reformens utformning, som i princip innebär att anställningen blir en längre provanställning, minskar riskerna som det kan innebära att anställa personer med låg utbildningsnivå. Tanken är att detta ska bidra till att få ner utanförskapet i de grupper som idag har svårast att få fotfäste på vår tudelade svenska arbetsmarknad.

 

Mer om etableringsersättning

Notera att ersättningen i etableringsuppdraget, som den beskrivs i den här artikeln, är en för landet genomsnittlig beräkning över utbetalningar under 2016 som inkluderar etableringstillägg och bostadsersättning.

Den faktiska ersättningen är beroende av var i landet man bor, hur man bor samt ifall man har barn eller inte. Läs mer på Försäkringskassans hemsida.

Isabelle Galte Schermer isabelle.g.schermer@ekonomifakta.se