Arbetsmarknadsåret 2021

2021 var ett år då konsekvenserna av det förödande arbetsmarknadsåret 2020 skulle åtgärdas. Arbetslösheten var drygt 8 procent vid inledningen av 2021 men med en vaccinering som just kommit igång och BNP-siffror som börjat peka uppåt fanns nu förhoppningar om att efterfrågan på arbetskraft skulle komma igång igen. Inledningen av året sammanföll även med att SCB lade om sin Arbetskraftsundersökning vilket i kombination med unikt snabba skiftningar i samhällsekonomin till följd av restriktionernas påverkan på utbudssidan gjorde att tillförlitligheten till indikatorerna på arbetsmarknaden försvagades.

Data från Arbetsförmedlingen visar dock att arbetslösheten föll undan för undan vilket gjorde att fokus skiftade till det som skulle bli arbetsmarknadens kärnfråga 2021, långtidsarbetslösheten. I december 2021 var 158 000 långtidsarbetslösa i Sverige vilket motsvarar omkring 46 procent av antalet arbetslösa.

Sveriges arbetslöshet landade 2021 på 8,8 procent, det är en relativt hög andel jämfört med andra länder. Fördelat på ålder visar det sig att det framförallt var de yngre och de äldre som drabbades negativt 2021. Föga förvånande är det även en de med lägst utbildningstid som drabbats hårdast. 2021 var cirka en tredjedel av de med endast förgymnasial utbildning arbetslösa som andel av arbetskraften.

Ytterligare en faktor som ofta diskuterats kring Sveriges arbetsmarknad är hur utrikes födda kvinnor ska gå från att vara arbetslösa till ett arbete. 2021 års statistik visar att 21,8 procent av de utrikes födda kvinnorna var arbetslösa som andel av arbetskraften. Under december månad hade 10,9 procent av de utrikes födda kvinnorna dessutom varit arbetslösa i över 27 veckor vilket är vad som brukar betecknas som långtidsarbetslösa. Problematiken med långtidsarbetslösheten är särskilt allvarlig då långvarig frånvaro från arbetsmarknaden ofta tar lång tid att åtgärda då människorna inom gruppen tappar såväl sociala nätverk som yrkesfärdigheter ju längre tid som de är arbetslösa.

Slutligen så går det säga att även om 2022 än så länge handlat om smittspridning, inflation och geopolitiska oroligheter så är 2022 också ett valår där arbetsmarknaden med största sannolikhet kommer hamna i fokus för hur Sverige ska säkra den fortsatta återhämtningen efter pandemin.