Monetarism

Monetarism är en ekonomisk teori som betonar den centrala rollen av penningpolitik för den ekonomiska utvecklingen. Teorin grundades av den amerikanske ekonomen Milton Friedman på 1960-talet och blev särskilt inflytelserik under 1970-talet. Monetarismen menar att den totala mängden pengar i ekonomin, känd som penningmängden, har en direkt inverkan på prisnivåerna och den ekonomiska tillväxten.

Enligt monetarismen är det primära målet för ekonomisk politik att upprätthålla en stabil tillväxt i penningmängden för att undvika inflation eller deflation. Monetarister menar att om penningmängden ökar för snabbt, kan det leda till inflation, medan en för snabb minskning kan leda till deflation, båda dessa scenarier anses vara ogynnsamma för ekonomin.

Monetarismen förespråkar oftast användningen av centralbankens verktyg, som räntesatser och öppna marknadsoperationer, för att kontrollera penningmängden och därigenom påverka ekonomin. Genom att justera räntesatserna och manipulera penningmängden kan centralbanken, enligt monetaristiska principer, stabilisera prisnivåerna och främja ekonomisk tillväxt.

Denna teori är ofta i motsats till den keynesianska ekonomin, som fokuserar på statens roll i att påverka efterfrågan i ekonomin genom användning av finanspolitiska åtgärder som offentliga utgifter och skattesatser. Monetarismen betonar i stället att penningpolitiken är den mest effektiva och lämpliga metoden för att hantera ekonomiska utmaningar. Sammanfattningsvis fokuserar monetarismen på att balansera penningmängden och skapa en stabil ekonomisk miljö som gynnar både producenter och konsumenter.