Transfereringar till hushållen

Cirka en fjärdedel av de totala offentliga utgifterna utgörs av olika transfereringar till hushållen. Av dessa är ålderspensionen den största. Över tid har transfereringarna minskat som andel av BNP, men ökat utslaget på hela befolkningen och med hänsyn tagen till inflationen.

Sverige har ett stort socialt skyddsnät med ett omfattande transfereringssystem. Totalt uppgick transfereringarna från offentlig sektor till hushållen till nära 756 miljarder kronor år 2023. En stor del av detta, cirka 390 miljarder kronor, utgjordes av utbetalningar av ålderspension. Resterande fördelar sig på ett stort antal poster där några av de största är utbetalningar av aktivitetsstöd och sjukersättning, det vill säga det som tidigare kallades förtidspension, samt av transfereringar från sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen.

Över tid har transfereringarna till hushållen minskat sett som andel av BNP. Merparten av minskningen skedde under tidigt 1990-tal då Sverige återhämtade sig från den stora ekonomiska krisen 1990-1993. Däremot har transfereringarna ökat om man slår ut dem per invånare (hela befolkningen) och tar hänsyn till inflationen. År 2000 uppgick till exempel transfereringarna till cirka 63 468 kronor per invånare i dagens penningvärde. 2023 var motsvarande siffra cirka 68 723 kronor i genomsnitt per invånare.

Ser man till enskilda transfereringar uppvisar ett par av dem stora variationer över tid. Till exempel ökade transfereringarna från sjukförsäkringen kraftigt under perioden 1998-2002 och därefter ökade kostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättning fram till 2005. Sverige hade alltså under hela den här perioden, 1998-2005, problem med stigande kostnader för ohälsan vilket belastade statsbudgeten hårt. Genom olika åtgärder, bland annat skärpningar av regelverken, minskade sedan utgifterna för dessa transfereringar under perioden 2005-2011.

Den absoluta merparten av transfereringarna betalas ut antingen direkt från staten eller från de sociala trygghetsfonderna. Att så mycket betalas ut från de sociala trygghetsfonderna beror på att huvuddelen av pensionsutbetalningarna görs därifrån. Transfereringarna från kommuner och landsting utgörs i princip enbart av utbetalningar av avtalspension till före detta anställda och utbetalningar av försörjningsstöd.

I tabellen nedan redovisas samtliga transfereringar från den offentliga sektorn till hushållen år 2023.

Transfereringar till hushållen

Miljoner kronor, år 2023

Mn kr
Transfereringar till hushåll, totalt725 141
Avtalspensioner, staten12 147
Lagstadgade pensioner 440 769
Ålderspension389 889
Aktivitetsstöd och sjukersättning41 390
Efterlevande- och barnpension9 490
Tjänstegruppliv mm131
Statlig ålderspensionsavgift 3 826
Sjukförsäkring mm89 028
Sjukförsäkring 44 110
Föräldraförsäkring 42 754
Arbetsskadeförsäkring 2 164
Arbetslöshetsförsäkring mm19 464
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 17 549
Lönegaranti 1 915
Övriga transfereringar123 877
Bostadstillägg till pensionärer 13 628
Barnbidrag 32 971
Studiehjälp 4 311
Studiemedel 14 331
Vuxenstöd 800
Bostadsbidrag 4 256
Bidragsförskott/Underhållsstöd 2 704
Stöd till barn med funktionsnedsättning 4 281
Stöd till personer med nedsatt arbetsförmåga 10
Assistansersättning 28 936
Stöd till personer med funktionsnedsättning1 350
Äldreförsörjningsstöd 1 238
Övriga transfereringar 15 061
Transfereringar från kommunal förvaltning34 333
Avtalspensioner21 823
Försörjningsstöd12 510
Övr. transfereringar0
Kapitaltransfereringar från off. förvaltning1 566
Investeringsbidrag, från staten 106
Övriga kapitaltransfereringar, från staten 790
Övriga kapitaltransfereringar, från kommunal förvaltning670
LADDA NER
Källa: SCB