Metanutsläpp - internationellt

Under år 2020 var metanutsläppen 8 429 miljoner ton koldioxidekvivalenter. De största utsläppen kommer från Kina, USA, Indien och Ryssland. Totalt utgör de nästan 40 procent av alla utsläpp. Sedan 1990 har de globala utsläppen av metan ökat.

Kina och USA står tillsammans för nästan en fjärdedel av de globala utsläppen, med 14,1 procent respektive 8,9 procent. Indien och Ryssland följer efter med 8,3 och 7,3 procent.

Globlat har metangasutsläpp mellan 1990 och 2020. Denna trend kan kopplas till faktorer som ekonomisk tillväxt och industrialisering av flera utvecklingsländer. Vissa länder, inklusive Sverige och Danmark, har visat en stabilisering eller minskning av sina utsläpp.

Effekter av metanutsläpp på klimatet

Utsläpp av metan bidrar till att förstärka växthuseffekten. Metans effekt på klimatet är mångfaldigt starkare än koldioxidens, men den finns inte lika länge i atmosfären.

Högre globala temperaturer kan öka metanproduktionen i mark- och vattensystem. I marksystem, som våtmarker och permafrostområden, kan uppvärmningen leda till att mer metan frigörs, vilket ytterligare förstärker växthuseffekten. Liknande processer sker i vattensystem, där ökade temperaturer kan öka metanfrigörelsen från sjöbottnar och havsbotten, speciellt i områden rika på metanhydrater.

Effekter av metanutsläpp på miljön

Metan har ingen direkt påverkan på luftkvaliteten som andra gaser, men dess indirekta effekter på klimatet kan leda till stora miljökonsekvenser. I marksystem kan ökad metanproduktion påverka ekosystemets dynamik, särskilt i känsliga områden som våtmarker och tundra, och påverka den biologiska mångfalden negativt.

I vattensystemen ger metanfrigörelsen liknande problem. Ökade metanhalter i vatten kan störa marina ekosystem och bidra till havens försurning. Denna försurning påverkar marint liv, inklusive korallrev och fiskpopulationer, och kan leda till omfattande ekologiska förändringar.