Feedback
Stäng
Ge oss gärna feedback

Äldre befolkning kräver sysselsättningsrekord

2012-02-02 Fram till år 2030 väntas Sveriges befolkning öka med ungefär 900 000 personer. Då kommer vi vara 10,3 miljoner människor. Men utvecklingen ser olika ut för olika åldersgrupper. Störst väntas ökningen vara i gruppen ålderspensionärer, personer över 65 år. Detta ställer stora krav på hur samhället utvecklas, framför allt kräver det en betydligt högre sysselsättning.

Folkmängden ökar men fördelar sig olika

Gruppen ålderspensionärer förväntas öka med 600 000 personer fram till 2030. De förväntas också leva allt längre. Gruppen barn och ungdomar, de mellan 0-19 år, förväntas öka med ungefär 200 000 personer. Antalet personer i yrkesaktiv ålder, 20-64 år, förväntas också öka men bara med 150 000 personer. Det innebär att gruppen som inte jobbar förväntas växa betydligt mer än gruppen som gör det.

Färre ska försörja fler

Att befolkningsstrukturen förändras är inte bara någonting som får konsekvenser för befolkningspyramider och statistiska mått. Det innebär också att de som arbetar ska försörja fler som inte gör det. Man brukar prata om en försörjningsbörda. Att räkna ut försörjningsbördan handlar om att beskriva hur de som är mellan 20-64 år och jobbar delar på försörjningen, både direkt som exempelvis föräldrar som försörjer sina barn, men också indirekt genom att betala för gemensam välfärd via skatter. Försörjningsbördan räknas ut som:

  • Hela befolkningen delat med antalet sysselsatta mellan 20-64 år.

2010 var försörjningsbördan 2,25. Varje person som arbetade försörjde alltså sig själv och 1,25 personer till. Om de demografiska förutsättningarna utvecklas som man tror kommer försörjningsbördan ha ökat till 2,45 år 2030. Detta under förutsättning att arbetsmarknaden fortsätter att se ut ungefär som den gör nu.

Fler måste jobba

Detta ställer stora krav. Dels på vår gemensamma välfärd som ska kunna ta hand om fler barn och fler äldre. Men framförallt ställer det krav på arbetsmarknaden som är en förutsättning för att finansiera välfärden. Om fler mellan 20 och 64 år jobbar så kommer försörjningsbördan inte att öka så mycket. Då blir det fler som delar på försörjningen av de som inte jobbar. 

Om vi även i fortsättningen vill ha samma försörjningsbörda som idag måste det, fram till 2030, bli 420 000 fler personer som jobbar bland dem mellan 20-64 år. Gruppen i yrkesverksam ålder förväntas växa med ungefär 150 000 personer fram till 2030. Det krävs alltså att de får jobb samt att 270 000 andra också får det. Sysselsättningen i den gruppen måste uppgå till 81 procent. Mellan 1995 och 2010 har sysselsättningen i gruppen i snitt varit 75 procent och aldrig överstigit 80 procent. För att klara försörjningsbördan framöver måste vi alltså slå rekord i sysselsättning.

Befolkningsökning, olika åldersgrupper, prognos 2010-2030

Antal personer

Diagram som visar Befolkningsökning, olika åldersgrupper, prognos 2010-2030 Diagram som visar Befolkningsökning, olika åldersgrupper, prognos 2010-2030

yrkesverksam ålder

barn och ungdomar

pensionärer

Källa: SCB

Not: Åldersgrupperna är: Barn och ungdomar: 0-19 år, yrkesverksam ålder: 20-64 år, pensionärer: över 65 år.
Not: Befolkningsökningen är beräknad från faktisk befolkning 31 december 2010.

 

Kommentera

Fälten markerade med (*) är obligatoriska

1000

Syftet med kommentarer är att öppna upp för en nyanserad debatt där ni som läsare deltar och för diskussionen framåt. Kommentarerna får inte innehålla kränkningar eller osakliga påhopp och ska vara relevanta och fördjupande för ämnet som tas upp i artikeln. Vi förbehåller oss därför rätten att helt avstå från att publicera kommentarer i de fall vi finner dem olämpliga eller utanför ämnet.

Kommentarer

Sviken pensionär 2012-02-17 | 1987-1993 hade Sverige en egentillverkad finanskris. Om denna skrev en skribent i finansrätt från Bankrättsföreningen 1999. "Genom att rädda de värsta krisbankerna, som rätteligen borde försatt sig själva i konkurs, blev i stället hela Sverige satt i skuld. ... bruttobeloppet är nu uppe i astronomiska 1400 miljarder." Lösningen blev till icke ringa del: 1987 konfiskerades 15% av enskilt pensionssparande i fonder till staten och en årlig skatt på en procent av sparkapitalet pålades. I pensionsuppgörelsen överfördes helt sonika över 300 miljarder av AP-fondpengar till budgeten. Så dryga och efterhand höjda skatter har påförts på såväl avkastning och kapital av pensionssparandet att det flera år i praktiken minskat. Avtalspensionen beskattas till exempel vid tre tillfällen. Dagens pensionärer har mer än väl betalt sin egen pension. Riksdagens egen tidning påpekade för inte länge sedan att dagens ungdom med nuvarande utveckling alla blir fattigpensionärer. Det bör Börje m.fl tänka på.

Börje 2012-02-12 | Hej! När det talas om försörjningsbörda verkar det automatiskt utgå ifrån att pensionärerna ska ha bibehållna resurser och livskvalitet. Löser man inte problemet om man helt enkelt sänker pensionerna kraftigt? Visserligen får pensionärerna det sämre men de har å andra sidan röstat för ett omöjligt pensionsystem i flera decennier trots en lika lång medvetenhet om hur ohållbart det är istället för att spara sina pengar eller jobba längre. Vad tyder egentligen på att yngre generationer kommer ha lust att finansiera en generation som gått i pension vid en ålder som dagens ungar antagligen bara kan drömma om?

Elin Bengtsson, Ekonomifakta 2012-02-07 | Hej Philip! Befolkningsstrukturen ändras när människor blir äldre. Det som förändrar storleken på de olika åldersgrupperna är om många lämnar en grupp samtidigt som få tillkommer i den gruppen. När det gäller åldersökningen bland pensionärer så är den inräknad bland de 600 000 personerna. Att de blir äldre och äldre innebär således inte att gruppen över 65 år växer mer än med 600 000 personer men befolkningspyramiden kommer bli bredare i toppen. Strukturen inom gruppen pensionärer kommer att förändras.

Philip 2012-02-02 | Hej! Ni säger att antalet ålderspensionärer kommer öka med 600' personer. Vidare säger ni att dessa _dessutom_ kommer bli äldre. Är inte åldersökningen inräknad bland dessa 600'? Det torde ju i så fall innebära att gruppen ålderspensionärer ökar med mer än 600' då färre "faller" bort? Eller handlar det om ett missförstånd från min sida på så sätt att syftet med meningen om att de _dessutom_ kommer bli äldre snarare handlar om att ökningen kan ses som länge ihållande då det lär dröja innan de faller bort?

Elin Bengtsson, Ekonomifakta 2012-02-02 | Hej LG! Försörjningsbördan räknas som hela befolkningen dividerat med antalet sysselsatta i åldern 20-64 år. Arbetslösheten räknas för en annan åldersgrupp, 16-74 år, och divideras med arbetskraften, inte hela befolkningen. Den senaste siffran (december 2011) var 7,5 procent i säsongsrensade tal. De 4 procent arbetslösa som omnämns i den relaterade artikeln handlar om andelen arbetslösa i hela befolkningen, alltså inte bara arbetskraften, och ger därför en lägre siffra. Den uppdelningen är gjord för att ge en tydligare bild av hur sysselsättningen ser ut i hela befolkningen.

LG 2012-02-02 | Hej, vill kommentera artikeln idag angående försörjningsbörda. Det blir ju missvisande som ni räknar, att vi som arbetar försörjer 1,25. Den procentsatsen på 4 % arbetslösa stämmer ju inte, det är ju ytterligare ca 3% arbetslösa. Andelen som försörjer landet är ju då ( 49% - 3 = 46% ).